VÄNGÅVANS LITTERÄRA SÄLLSKAP TRÄFF #2 vå 2021 - KÄRLEK OCH FRÄMLINGSKAP av Theodor Kallifatides

08.03.2021 22:10

Måndag 8 mars träffades 10 medlemmar ur Vängåvans Litterära Sällskap för att samtala om boken Kärlek och främlingskap av Theodor Kallifatides. Lennart Bergström hälsade välkommen och presenterade författarens mångfald, i såväl kultur som författarskap. Lennart tipsade också om ett videosamtal med författaren 3.12.2020. Kvällens moderator Lotten Glans presenterade sig och ledde över samtalet till kvällens aktuella bok:

bokomslag Kärlek och främlingskap                    Kallifatides på Bokmässan i Göteborg 2017

Kärlek och främlingskap av Theodor Kallifatides

I intervjun med Theodor Kallifatides 3.12.2020, berättar han att han kommer från Lakonien på Peloponnesos i Grekland och ordet lakonisk betyder bl.a. kort och koncis. Författaren strävar efter ”ekonomi i språket”; Om du kan säga en sak med färre ord så gör det! De grekiska klassikerna skrev inte ett ord för mycket. Jag spar också tid åt läsaren, som måste få andas och hinna reagera. Men poängterar han ödmjukt: Jag vill inte polemisera eller moralisera, bara göra som jag vill!

Det blev ett intressant och inkännande samtal med reflektioner om kärlek i alla former men särskilt i en ynglings sökande och saknad efter kärlek. Kärlek till det gamla språket, landet och kulturen. Och sökande efter kärlek till det nya språket, landet och kulturen. En strävan att komma ut ur ett utanförskap, att bli varse de små små yttringarna i en kultur som kan tolkas väldigt felaktigt i en annan kulur. Och att sluta leta skillnader och se likheter i stället. 

Några citat: s14) Ord är som mynt - att tala kostar en krona, att prata är en femöring, att snacka en ettöring, att babbla är ingenting värt. Utan nyanser går allt förlorat. Kärleken och humorn, ömheten och ironin, sanningen och hyckleriet. Våra samtal blir enfaldiga, likgiltiga, spänningslösa. Språket är inte allt, men allt är språk. s 49) Hur mycket av ens riktiga jag blir kvar när man byter språk? s73) Det är inte livet som är grymt. Det är vi som är grymma! s175) om skuld och skam; s90) Det var inte fråga om att bli svensk. Det enda sättet att behålla sin grekiskhet var att kunna försvara den på svenska. s175) Människan böjer sig men hon går inte sönder. s203)Kärlek utan förhinder är som vatten, man dricker upp det och törsten försvinner; Kärlek med förhinder är som vin, man dricker upp det, berusas och vill inte bli nykter. s22?) Han skulle förädla sin sorg, inte bli dess offer.

Intressant reflektion s104) om nationalitet och stereotyper: Italien=sex(kultur); Tyskland=förbud; Frankrike=prat (mat); England=galna kungar; Grekland=smärta; s173) Ranias beskrivning om att ”vara fånge i sitt kön” - att inte ha levt som en fri människa – utan alltid ett ”bihang” till någon annan som dotter, syster, väninna, flickvän, hustru, mamma, älskarinna…. Nu ville hon vara sin egen persona! Så bra!

Viktigt i integration: s71) Det är inte bara invandraren som ska lära om, människan måste också bemötas ”som en vanlig” för att ha möjlighet att komma ut ur utanförskap/mellanförskap (min not: en ny benämning för mig, som rymmer ett vidare och mer införlivande tilltal).

Se inspelningen av sällskapets samtal

Avslut: Vi var överens om att detta är en fin bok skriven och berättad med kärlek, värme och klokskap. Man blir en bättre människa av att läsa den. En älskvärd bok av en älskvärd person!

//Eveline

 

 

KÄRLEK OCH FRÄMLINGSKAP

Inga kommentarer hittades.

Ny kommentar