HÄXAN av Jan Mårtensson

Min sommardeckare i år blev en ”Homandeckare” som Jan Mårtenssons serie om antikhandlaren Johan Kristian Homan kallas, ett tips från bokvännen Maud Granholm (Basilica.blogg), en mer frekvent deckarläsare än jag. Då detta mysterium som mest utspelar sig i den vackra och idylliska franska byn och konstnärskolonin Grez-sur-Loing, blev jag väldigt nyfiken. Våren 2018 var jag själv där på en litteratur & kulturresa, anordnad av bokhandlarparet Lennart och Ewa Bergström på Vängåvans bokhandel, Sundsvall. Så platsen för mysteriet väckte trevliga minnen!

 

Hon visste inte att hon snart skulle dö och det visste inte hennes mördare heller! Så avslutas den inledande prologen i Häxan, en dramatisk och spännande läsupplevelse. Till Grez-sur-Loing söder om Paris, kom ”alla” konstnärer på 1880-talet. Carl Larsson, August Strindberg, Karin Bergöö, Julia Beck och många fler. De bodde på Hôtel Chevillon vid den makliga floden Loing med  bron, där Carl Larsson friade til Karin Bergöö 1882. Och där på samma bro stod *jag 2018, med min nyinköpta tavla i fototeknik av en finsk konstnär Jarkko Räsänen, föreställande den berömda floden.

 

Med "Hon" avses Pauline Wegerman-Monselius, en konstkritiker av stora och mycket kritiska mått. Avskydd och hatad av många, då hon tagit på sig en uppgift i livet, att rensa bort dem som enligt henne inte höll det konstnärliga måttet. Paulines sätt att ta bort ogräset bland rosorna, har skaffat henne många fiender, dödliga fiender. Det är inte av en slump som Pauline kallas "Häxan". Vem av hotellets gäster är mördaren? Alla är inom konstvärden och har fått sina alster "bedömda" av Pauline. Vem har det största motivet? Frågor som Homan tar sig an att räta ut, naturligtvis tillsammans med chefen för våldsroteln.

 

I Grez-sur-Loing hamnar också Johan Homan och dras in i en kedja av konflikter, hat och dramatik som resulterar i ond, bråd död. Han gör också en sensationell konsthistorisk upptäckt, vilken går tillbaks till tiden då de svenska konstnärerna levde och verkade i Grez-sur-Loing. Romanen tar läsaren till London och de stora auktionshusen, till älgjakt i Sörmland, till Gamla stan och kretsen av konsthandlare, samlare, investerare och konstnärer. Den dramatiska finalen kommer i en ateljé med Storkyrkan som närmaste granne, enligt förlagets beskrivning.

 

Ingredienserna i denna härliga 'kulturhistoriska anrättning och pusseldeckare' skulle jag säga är spänning, dramatik, konst och humor, där Homans vackra siameskatt Cléo de Merode och även Agatha Christie bidrar till den oväntade upplösningen, till Francines tillfredsställelse (Homans flickvän och 'blivande hustru'). 

 

Jag rekommenderar Häxan med varm hand och hjärta - även om det handlar om ond bråd död - så sker det med Jan Mårtenssons eleganta, underfundigt kloka och stilsäkra penna. Lättläst med ett trevligt språkbruk.

 

         

 

Häxan        Jan Mårtensson               * 4 maj 2018 

 

Min nästa Homan-deckare blir "Elakt spel", som även den handlar om konst, kultur och antikviteter. En värdefull tavla försvinner spårlöst i Wien, en stad som jag också har anknytning till.

 

//Eveline