Så har vi avslutat vårens BOKCIRKEL i Bokhandeln Vängåvans Bokklubb om Ulrika Lagerlöfs ’Hjortronmyren’, del 1) i trilogin ’Timmerfolk’. En intressant skildring av ett stycke svensk/samisk historia, med bl.a. kvinnors roll i ett mansdominerat yrke i fokus och skogssamernas situation. Vi blev alla mycket berörda av berättelsen. Om Siv 17 år, som 1938 måste börja hushålla som kocka för 10 skogshuggare i en skogshuggarkoja.  Om Eva som 2022 skickas till Västerbotten av sin arbetsgivare för att medla mellan skogsbolaget, miljöaktivister och samebyn, inför en planerad avverkning. Författaren har skickligt skrivit fram sina karaktärer levande och mångfacetterat. Det är lätt att känna igen känslor och förstå handlingssätt, i respektive samtid.

Flera av deltagarna har egna berättelser om släktingar, som jobbat som kocka eller skogshuggare på den tiden och kunde bekräfta tidsmiljöerna. Romanen handlar också om levnadsförhållandena mellan svenskar och samer. Om rätten till den livsstil vi föds in i eller väljer att leva i. En lärorik beskrivning av betydelsen av skogen för överlevnad och tillväxt. ’Hjortronmyren’ är en stark roman, som också innehåller passion, kärlek, hemligheter, svek, skam och skuld.

 En sammanfattning av deltagarnas samtal finns att läsa i min blogg: HJORTRONMYREN av Ulrika Lagerlöf - VÄNGÅVANS BOKHANDELS BOKKLUBB :: EvelineS-Läsecirkel

BOKENS AFTON onsdag 6 maj, blev en synnerligen intressant kväll, med samtal mellan bokhandlar’n och författaren. Bokklubben ställde frågor som väckts under läsningen och vårt boksamtal den 20 april. Att få ta del av författarens tankar och svar direkt, är så givande för oss läsare och en del av det som gör en bokcirkel på bokhandeln så speciell!

Del 2) ’Blekjorden’ ingick i bokklubbskonceptet och Ulrika Lagerlöf berättade lite om innehållet, utan att avslöja något kring tematiken: Hur leva vidare med den man har blivit?  Vi som redan läst ”Blekjorden” är överens om, att författaren lyckats höja lässtämningen ytterligare. Del 3) ’Kärnveden’ kommer ut den 8 juni! Gissa att alla som var på plats blev nyfikna på vem som är huvudkaraktär i den!

Bokens Afton avslutades som vanligt med mingel och signering av författaren – som hade en lång kö av engagerade läsare att beta av. En höjdarkväll med många lässugna!

//Eveline Santner – ledare för bokklubben ’Hjortronmyren’

Vårens sista bokcirkelbok De andras land är del 1) i Marockotrilogi av den marockanska journalisten och författaren Leila Slimani, född i Rabat, bosatt i Paris. Vi som samtalade denna gång om detta gripande familjeeposet var Amanda, Andreas, Elisabet, Ellinor, Eva, Gunilla, Kerstin, Maria, Berit och Gabriella, Inga-Lill, Karin, Lina, Marie, Sara, Siv, Tove och Eveline. Titeln och innehållet stämmer väl in i vårens tema om livet och människors villkor. 

De andras land     av    Leila Slimani

Översättare: Maria Björkman - har översatt Annie Ernaux som fick Nobelpriset 2024. - läs en intervju här. Läs gärna cirkelns samtal 25.05.2021 om romanen Åren av Annie Ernaux.

Handling i korthet citerar förlaget: "Det är kriget som för dem samman. Amine är marockan och strider i den franska armén. Mathilde är en ung kvinna från Alsace. De blir ett omaka par i omvärldens ögon: hon är ett huvud längre än honom, frisinnad, äventyrlig. Han är stilig, tystlåten, tyngd av sitt arv och en blind ilska. När paret återförenas i Marocko 1947 väntar livet på "kullen" - den landplätt utanför Mèknes, där de ska bygga sina liv genom att bruka jorden och där barnen Aïsha och Selim växer upp. Men marken är torr, inkomsterna små och livet betydligt hårdare än någon av dem kunnat ana. De politiska spänningarna mellan fransmännen och nationalisterna eskalerar, vilket ökar familjens umbäranden. Alla tycks leva i någon annans land: marockanerna i fransmännens, kvinnorna i männens."

Vi börjar med att var och en kort berättar Vad/Vem berörde oss mest: s31)Vad ska man leva för om man inte blir sedd? Att bli sedd är livets mening; Kulturkrockarna / Ensamheten; att tillhöra och inte tillhöra; Mathildes egensinnighet räddar henne; Dottern Aïsha styrka; Dubbelmoralen i dessa västorienterade länder. s288)Amine kunde gifta sig med en fransyska, men hans syster fick inte gifta sig med en fransman; Kärlekshistorien mellan Amine och Mathilde - de håller ihop; Mathildes anpassning till sin nya livsroll; Bådas kamp för att få livet att fungera; Kvinnoliven; Hela storyn berör / s214)att tvivlet och valmöjligheten vållande smärta och tärde på själen; Hur modern Mouilala behandlade sin dotter Selma; Mathildes relation till sin syster / ekonomin; Kvinnoperspektivet / könsrollerna; Provocerande kvinnoförtryck, hedersförtryck / Bryska och brutala strukturer i religionens namn, där männen kan unna sig att visa ilska; Amines bror Omar - en faderlös son är en samhällsfara; Mathilde och Corinne fascinerade - två så olika kvinnoroller; Den ungerske läkaren som gör betydande insatser för kvinnors hälsa och även för Mathildes; s91)Aïshas böner för sina föräldrar och sig själv, för hon ville vara god och rädda dem; s330)Aïshas citrapelsin är så symbolladdat / s337)Aïshas sista tankar = våld föder våld!

Karaktärer: Mathilde, Amine, Aïsha, Selma och övriga karaktärer har författaren skrivit fram med starka personlighetsdrag. Huvudteman är kulturkrock, förtryck, ensamhet, över-/underordning, utsatthet, mobbning, frigörelse.

Budskap: Bl.a. om identitet - hur hitta sig själv när man förlorat grunden. Om könsroller: bl.a. s29) Mathildes upprördhet över att Moulilala lagar mat dagarna i ända och ändå måste vänta tills sönerna ätit (som i vårt gamla bondesamhälle).

Miljö: landsbygd, hetta, med stora kulturella och religiösa skillnader - för alla lika smärtsamma. Det smutsiga hembiträdet Tamo - som hade en enda integritet - ingen fick använda hennes 'toalett' på gården. 

Tidsmarkör: 1955 - 1956 Marockos långa kamp för att bli självständig från Frankrike. s112) går att jämföra med Sverige på 1950-talet; 

Språket: Enkelt språk, lite rörigt att komma in i berättelsens början med många händelser och personer, med ändå bra läsflöde. Läsaren kliver in och ut ur karaktärerna. Författarens starka drivkraft är motorn genom hela berättelsen. 

Titel / Omslagsbild: En klockren titel. Bilden är porten in till Medina, den gamla staden i Meknés. 

Överraskande: s288) när boken Nils Holgersson av Astrid Lindgren plötsligt finns med, som ett andningshål i ett av romanens brutalaste avsnitt.

Urval starka stycken: 208)Du har gjort ditt val. Du får stå ditt kast. Livet är hårt för alla, vet du! 293)Om tystnaden mellan dom, som fick en underlig inverkan på henne. Om att bli djur igen och nya horisonter kunde erbjudas dem  - ryta, slåss, klösa och slippa dessa oändligt tröttande långa förklaringar. Under flera dagar sa de inte ett ord men de älskade, stående mot en vägg, bakom en dörr och till och med utomhus, mot stegen upp till taket. 

Nya insikter: läsaren får inblick och nya insikter genom författarens skickliga beskrivning av livet för en katolsk kristen kvinna och en arabisk man ur stark passion, begär och kärlek försöker forma ett gemensamt liv, egentligen mot alla odds. 

Recensioner: Expressen/Erik Lindman Mata Slimani ger form åt förtryckets verklighet. Bl.a. om mestisen (blandäktenskap) som Amine beskriver med hur han ympat en citronkvist i ett apelsinträd, som dottern kallar "citrapelsin". Familjen är som ditt träd och att de inte tillhör någon sida. 

SR/Kulturnytt/Cecilia Blomberg: Slimani skriver en episk myllrande roman där många personers konturer ska tecknas och ges liv och där landskapet ska lukta och kännas. En för många okänd historia får litterär gestaltning. 

AB/Johanna Frändén: Leïla Slimani tog täten för den yngre generation intellektuella fransyskor som under MeToo-utbrottet ville göra upp med den eviga idén om mannens rätt att "få flörta lite klumpigt". En originell släkthistoria som hon förvaltar på ett övertygande sätt att jag ser fram emot uppföljaren. 

DN/Helena Lindblad: Begär och besvär i Silmanis släktkrönika från avkoloniseringens Marocko. Den är befriande osentimental, icke-exotiserande och tuff mot sina gestalter. Amine har sitt våldskapital och Mathilde sin bortskämdhet och uppskruvade förväntningar. De är människor av kött och blod och aldrig tråkiga.

Lektörsomdöme/Eva Lundgen: En gripande och inkännande roman om kulturkrockar och främlingskap, skrivet på ett vackert och enkelt språk. Översättningen är mycket fin. Romanen bygger på författarens familjehistoria. Helhetsbetyg: 4.

Avslut: En stark och komplex historia utan enkla förklaringar i ett starkt patriarkaliskt land, där männen beslutar allt! Vårens mest handlingsmättade roman. Nu finns fortsättningen på min läslista: del2) Dansa med mig (om Aïcha) och Del3) Jag tar med mig elden (om Aïchas dötrar och Selma). 

//Eveline

Sundsvalls stadsbibloteks Bokfest söndag 26 april blev fantastiskt! Denna gång var jag engagerad som samtalsledare i litteratursamtal med sex författare. Samtalen var så berikande och stimulerande. Intressant, roligt men också energikrävande (för mig som ovan i sådant sammanhang).

STORT TACK till författarna:

Helena Lindqvist Brandt med sin debutroman Livskompassen + farmodern Huldas poesi Sekunder av glädje

Anders Hären med sin debutdeckare Under ytan

Ulrika Hägglund & Thomas Svensson med sin trilogi om Nattvandraren/Skuggvandraren/Nattväktaren (kommande)

Patrik Bergström med fantasy och deckare för barn Örnfolkets hemlighet / Mysterieklubben 

Lisbeth Pahnke-Airosto med hästböckerna om Britta & Silver (60 -års jubileum) / Trilogin om Beppe

Att få detta fantatiskt roliga uppdrag av stadsbiblioteket, är jag så glad och tacksam för. Tack för författarnas generositet under samtalen, jag lärde mig nycket framför allt om fantasy - som är en helt fiktiv värld, där författaren helt bestämmer alla spelregler. Så är det ju inte att skriva en deckare, där är det den verkliga världen som styr ramen för handlingen. 

Så roligt att ännu en gång få representera som Sundsvalls stadsbiblioteks Läsfrämjare.

Allt för att stimulera kreativitet, skrivande och läsande upplevelser. 

Måndag 20.04.26 träffades vi i Vängåvans Bokhandels Bokcirkel och samtalade om Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf. Den första delen i trilogin Timmerfolk, där kvinnor står i centrum i berättelsen om den storslagna svenska skogen och de konflikter som omger den. Vi som deltog var KerstinS, GunillaA, UlrikaE, EivorS, KarinW, CatarinaA, JanaLO, MaudG, KarinS, SivE, ElinB, MadeleneN och EvelineS. Vi hade läst, berörts och begrundat Sivs öde 1938 och Evas 2022. Vi samtalade om handling, karaktärer, budskap, miljö/tid, språk, titel/omslagsbild och annat som berikar och vidgar eget perspektiv. Författaren kommer till bokhandeln på Bokens Afton den 6 maj kl 18:30. 

 Hjortronmyren     av Ulrika Lagerlöf

Handling i korthet: 1938 tvingas den unga flickan Siv bli kocka i en skogshuggarkoja i Västerbotten. Långt ute i skogen i sträng kyla ska hon hålla rent och sätta mat på bordet till tio män. Det blir en omvälvande upplevelse där både frigörelse och hennes livs kärlek väntar. 2022 skickas Uppsalabon Eva till Västerbotten av sin arbetsgivare för att dämpa vilda protester mot en av skogsbolagets avverkningar. När motsättningarna skärps måste hon möta media, miljöaktivister och samebyn, men i spåren av konflikten hittar hon också ledtrådar till sin egen släkthistoria. 

Vad/Vem som berörde särskilt: Sivs styrka i en svår situation men också hur hon hanterar den på ett grymt sätt; Johns omåttliga snällhet; Sivs situation berörde; Irriterat nyfiken på Eva - hon är som en mygga; Sivs mor som själv velat bli kocka; Jag förstod verkligen John; Sivs mor kräver så lite av livet; Relationerna med samerna; Det genetiska arvet; Försvenskningspolitiken: Kyrkan-Staten-Samer; Så tillrättalagt - inga konflikter bland en mängd karlar; Lite av varje men mest kvinnorollen; Män i grupp skildras så fint; Miljön och naturen; Att livet igenom känna skam, skuld samt hemlighålla 'evig längtan och försakelse'.

Huvudkaraktärerna Siv och Eva har författaren skrivit fram så levande och mångfacetterat, med goda och mindre goda personlighetsdrag. Även övriga karaktärer i båda tidsperspektiven är välskrivna - det är lätt att känna igen känslor och förstå handlingssätt, i den samtid de levde.

Budskap: Om samernas livsvillkor och hur de behandlades av 'svenskarna'; Rätt till de betesmarker de haft under århundraden; Om hierarkier även här - skogssamer betraktades inte som 'riktiga samer' av samerna själva; Om ungdomars och miljörörelsers protestaktioner. 

Miljö/Tid: Flera deltagare berättade om far-/morföräldrar som levt sina liv isolerade i skogskojor - som huggare eller kocka. I berättelsen hittar Eva sin farmor Sivs handskrivna receptbok och en deltagare visade upp sin släktings receptbok! Rasbiologin 1922-1935. Protesterna mot kalhyggen eller som idag gruvbrytning. Här finns också övriga världshändelser som tidsmarkörer t.ex. s322) Kristallnatten 1938; s332) Annektering av Sudetenland 1938.

Titel: Den syftar på Sivs och Nilas mötesplats. Omslagsbild: Skulle kunna vara Siv och delar av huggarlaget.

Språk: Lättläst, bra flöde, en 'bladvändare' trots tidsväxling som ibland stoppar upp läsflödet. Roligt med det gamla uttrycket 'härikring' i stället för häromkring och ordet 'kolonat' = av den sv. staten upplåten jordlägenhet på kronopark i Norrland och Dalarna (enligt SAOL).

Starkt stycke: s95) Om borgmästare Carl Lindhagens mening att samer borde ha en egen riksdag: s260-263) Om Sivs möte med den gamla samekvinnan; s313) Farmoderns råd till Fanny om hämndens förödande kraft; s404) Hon/Eva går långsamt ner till strandkanten.........Dolda fragment finns kvar under mossan, men i så fall bara små och osammanhängande. 

Recensioner: UNT/Vivre Ivarsson: "Hjortronmyren" är en finstämd kärlekshistoria som tyvärr brinner lite för mycket för informationsförmedling.

Lektörsomdöme/Caroline Svensk: Lagerlöf målar skickligt upp ett svenskhistoriskt perspektiv med kvinnans roll i ett mansdominerat yrke i fokus. En kärleksberättelse på flera plan - dels mellan människor, dels till skogen. 

Sammantaget blev cirkeldeltagarna mycket berörda av denna berättelse om ett stycke svensk/samisk historia. Bl.a. om rätten till den livsstil vi föds in i eller väljer att leva i. Tyvärr finns dessa motsättningar kvar i vår samtid, om än inte med riktigt lika starka inskränkningar som då. 

Avslut: Cirkeln har sammanställt frågor till Ulrika Lagerlöf, som vi ska ställa till henne den 6 maj på Bkens Afton. Ett intressant samtal som jag sammanställer här framöver. 

//Eveline

Övriga delar i Timmertrilogin:  Blekjorden  och Kärnveden

Den 1 april var jag som Sundsvalls Läsfrämjare inbjuden till Rebeckasystrarna i Sundsvall för att hålla en bokföreläsning med boktips. Litteraturen skulle fokusera på starka kvinnor från förr och nu, som författare eller som starka kvinnor i allmänhet. Numera finns det mycket skrivet av och om kvinnor, så det tar sin tid att göra ett urval. Det blev om historiska, nutida och fiktiva kvinnor!

Rebecka är namnet på den kvinnliga grenen av Odd Fellow Orden. I Sundsvall finns Rebeckalogen Nr 48 Aftonstjärnan. Till jul delar de ut matbidrag, som de samlar ihop medel till genom exempelvis lotterier, frivilliga insamlingar och loppisverksamhet, restrerande del har skänkts från svenska Odd felloworderns humanitära fond, enligt artikeln i Sundsvalls Tidning. 

Några ord om mig! Min fantastiska tid som Sundsvalls Läsfrämjare började juni 2024 så jag har ett par månader kvar till juni 2026, med den fina ”titeln”! Och haft möjlighet att sprida läslust, min passion, i form av bokprat så här och i andra sammanhang. Jag började leda bokcirklar på stadsbiblioteket 2012, Riksteatern Sundsvall 2019 och Vängåvans bokhandel2024. Läsfrämjare har jag varit under alla år jag haft bokcirklar på varierande sätt och kommer att fortsätta vara, så länge lusten och orken finns. Jag tycker om att skriva om böcker, att formulera mig och utveckla språket är viktigt för mig, men inte att författa egna romaner, som jag fått frågan om. Men som läsare för jag gärna ut författarens berättelser, i samtal och i min blogg.  

TITLAR JAG VALDE TILL DENNA FÖRELÄSNING:

Penningen och kärleken (1908) av Frida Stéenhoff (1865-1945) Den berör ämnen som nu, 118 år senare fortfarande eller på nytt är aktuella, även i vårt land. I debattskriften skriver Frida att det finns ”två stora motorer” i världsmaskinerietenningen och kärleken. Hon menar att kärlekens slaveri under penningen medför att kvinnan blir slav under mannen. Hon ger perspektiv på prostitution i skilda historiska miljöer. Idag ser vi att unga kvinnor väljer att bli ”soft girls” eller ”trade wifes” och därigenom äventyrar sin egen fria självständighet, både ekonomiskt och samhälleligt.  Frida Stéenhoff var långt före sin tid!

En tänkvärd övergång till nästa bok: 

Kungshamra (2025) av Yvonne Hirdman 1943) född i Stockholm. Historiker och professor emerita vid Sthlms universitet. Hon har bl.a. bedrivit genusinriktad forskning och är särskilt känd för att i Sverige ha lanserat begreppet genus (1988). Förutom böcker om genus, jämställdhet mm har hon skrivit biografier Den röda grevinnan: en europeisk historia (sin mors historia) 2019; självbiografin Medan jag var ung 2015 och nu denna roman om Korta ögonblick av liv ett par dagar 1967, som kom augusti 2025. Den handlar om åtta unga studenter i Stockholm 1967, som satsar på s.k. fri kärlek, delat ansvar och försök till jämställt samliv.Det är intressant hur författaren skriver fram dessa karaktärer då och nu trettiotre år senare, när de undrar vart livet fört dem.

Hjortronmyren (2024) av Ulrika Lagerlöf (1984) i Uppsala. Boken är del ett i romantrilogin ”Timmerfolk”. Här vävs historiska och samtida berättelser samman med fokus på skogslandskap, arbete och de ofta osynliggjorda kvinnor, som verkat där. Del 2) Blekjorden Del 3) Kärnveden. Lagerlöf hämtar inspiration från sin egen släkthistoria och skildrar livsvillkor, kärlek och konflikt i miljöer präglade av både slit och samhörighet.

Här är två kvinnor i fokus – Siv 1938 blir från 17 års ålder satt att arbetar som kocka för 10 skogshuggare (hon bor tillsammans med männen i en skogshuggarkoja). – Eva 2022 är kommunikatör för ett skogsbolag. Hon skickas till orten Djupsele i Västerbotten för att samtala (eller tala tillrätta) ortsbefolkningen, miljöaktivister och samebyn.

Dubbelporträtt (2021) av Agneta Pleijel (1940) f i Stockholm. Två giganter, Agatha Christie och Oskar Kokoschka porträtteras av en tredje gigant, tycker jag. Min första bok av Agneta Pleijel är Vindspejaren (1987) som handlar om hennes mormor och indonesiske morfar. Lord Nevermore (2005), om vänskap, manlig vänskap och om kvinnan i båda männens liv. Det är en av mina allra bästa läsupplevelser.

Men tillbaka till denna bokpärla, av ett helt annat slag. Verkligt är att Agatha Christies dotterson Michael Pritchard besöker ett galleri i London 1969, där man visar en utställning av Oskar Kokoschka. Han har en önskan att den österrikiske konstnären ska måla ett porträtt av hans mormor till hennes 80-årsdag. Och så blir det! De båda giganterna är skeptiska till detta, men allt eftersom utvecklas samtal och rentav vänskap dem emellan, som varade livet ut. Kring denna udda relation har Agneta Pleijel skapat en fri romanfantasi. Hon följer deras biografier i sin bok, men samtalet dem emellan är fiktivt. Lättläst, humoristiskt, bra flöde med korta kapitel. Extra: I Babel 29 mars handlade det om ”påskekrim” som vi tagit efter av norrmännen – och Agatha Christies dottersonson James Pritchard listade sina Christie favoriter. Lite roligt när händelser sammanfaller!

Här brusar strömmen förbi (2020) en memoarbok av Stina Ekblad (1954) i Solf, Österbotten. Skådespelare med många strängar på sin lyra, nu även författarskap. Har ni blivit kär i en bok? Det har jag – och detta är en sådan. Kärlek vid första ögonkastet – Se bara omslaget – den lilla yra flickan och den njutningsfulla mogna kvinnan. De rosa sidorna, bilderna och framför allt att läsa hennes text – är som poesi i mina öron. Om barnet, flicka, tonåringen, kvinnan, mamman, gumman! Alla åldrar har ett eget kapitel mellan de rosa sidorna. Med citat, andras och egna dikter! Så vackert – ett poetiskt försvar för poesin, musiken och vårt behov av skönhet.

Nu blir det med lite småmysigt ”påskekrim” i Agatha Christies och Maria Langs anda:

Döden tar semester (2025) av Carina Burman (1960) i Norrköping, författare och litteraturvetare, forskare vid Uppsala universitet. Visst är det ett tilltalande omslag för oss som var med på den tiden. Året är 1956. ”Florrie” Granat en bildad, språkrik och klipsk hjältinna, arbetar som deckarrecensent på en tidningsredaktion. Hon är överarbetad och behöver vila. Hennes chef beordrar vila söderut och har bokat henne på en bussresa till Rom. Vilken fantastisk framsynt chef, med tanke på tiden! Men blir det så mycket vila för henne? Allt kan hända på en bussresa med många passagerare av skiftande karaktärer och med skiftande vandel. En trevlig läs- och reseupplevelse. Författaren skapar bilder av tidsandan och de krigshärjande länderna. Vi får följa med på denna litterära, kulturella och mystiska resa i en behaglig takt och i en lättsamt och trevlig berättateknik.

I dagarna kom uppföljaren: Bitter Amore – Florry hoppar av bussresan och stannar kvar i Rom. Hon umgås mest med sin skrivmaskin och en katt, som kanske heter Bang. Allt är bara charmigt och skojigt, hela boken är som ett balsam för en nyhetsskadad själ, skriver Cecilia Hagen i Expressen. Ännu en anknytning till Frida Stéenhoff, vars syster Ellen Hagen är farmor till Cecilia Hagen, som nyligen var i Sundsvall och besökte Fridas staty!

Döden tar semester har jag skrivit tidigare om i bloggen, läs här!

Carina Burman är känd för sina historiska romaner, med fokus på kvinnors liv i olika klasser bl.a.  God Natt Madame om Anna Charlotta von Stapelmohr gift Schröderheim , som var god vän med Carl Michael Bellman på 1750-talet. Den har jag också skrivit om tidigare i bloggen läs här!

Gloria – I rasismens skugga (2024) av Elisabeth Åsbrink (1965) i Göteborg om och med Gloria Ray Karlmark (1942 Arkansas, USA) (g 1966 m svensk formgivare Krister). – Den 4 september 1957 möttes den fjortonåriga Gloria Ray av beväpnade soldater på väg till skolan i Little Rock, Arkansas, USA. Deras uppdrag var att hindra Gloria och åtta andra svarta ungdomar att ta steget in på den helvita skolan central High School.President Dwight Eisenhower satte in elittrupper för att eskortera ungdomarna, händelsen blev en världsnyhet och bricka i det kalla kriget. De nio ”The Little Rock Nine”, blev ikoner i medborgarrättsrörelsens historia, fick stå staty och utmärkelser. Men priset blev högt för ungdomarna med trakasserier, våld och dödshot.

I boken berättas också om den amerikanska rasismen och slaveriet den vuxit fram ur. Jag var 13 år när jag hörde om detta hemska på radion, så det var en stark upplevelse att träffa Gloria Ray i Söråker 2024, när hon var där med Elisabeth Åsbrink och föreläste. Att få boken signerad av henne kändes magskt.  

Godnattsagor för vakna vuxna (2024) av Stina Wollter (1964) i Sollentuna. En till stark förebild med sitt konstnärs- och författarskap. Hon är orädd och modigt ställer hon upp för och belyser kvinnors kamp med kropp och själv. Godnattsagor för vuxna är sagor med Stina Wollters rättframma och lite busiga framtoning. Välkommen att vandra in i en samtida sagoskog av berättelser.  Alla sagor inleds med en målning / teckning som antyder sagans innehåll.

T.ex. s 209) Doften –  om en stad, en gång en grön och blomstrande stad – som nu var en mycket grå och kal stad – och hur det kom sig att den åter började blomstra med människors kreativitet, passion och kunskap om det som kan förloras. Det genom en doft – Philadelphus coronarius – Schersmin!

Birgitta och Katarina (2006) av Alexandra Coelho Ahndoril (1966) i Helsingborg. Hon och maken Alexander Ahndoril, författar böcker under pseudonymen Lars Kepler. Detta är en bok hon skrev innan makarna började skriva kriminalromaner.

Heliga Birgitta levde större delen av sitt liv (1303–1373) som hustru och mor. Romanen är i första hand en berättelse om människorna bakom historieskrivningen. Den följer Birgittas väg från barndom till vuxenhet, vidare till det svenska hovet och fram till uppenbarelserna, resan till Rom och hennes långa väntan på påvens återkomst från Avignon 1377. Här finns också det smärtsamma dramat mellan Birgitta och hennes följeslagare, dottern Katarina.

Författaren har med lika stor trovärdighet skildrat den danske astronomen Tycho Brahes sista år på Ven i boken Stjärneborg.

Jag vill vara FRI, förstår du. (2024) En bok om Viola Wahlstedt av dotterdottern Malin Wahlstedt (1966). En märkvärdig kvinna, ett yvigt liv under 1900-talets första 9+ år. Egotrippad, multibegåvad skulptör som blev frilansjournalist och barnboksförfattare. Frilansande utrikeskorrespondent i Sovjet, Nazityskland och spanska inbördeskriget. Brevväxling med Astrid Lindgren. Mormor Viola var Malins stora förebild. Hon representerade äventyret, att ta ut svängarna, följa sina ingivelser och leva för passionen. Hon var begåvad men saknade tålamod, ekonomiskt sinne och ansvarskänsla.

En kvinnas värde: Lögner om kön och pengar (2025) av Katrine Kielos (1983) i Lund. Kvinnor har ett annat förhållande till pengar än män. Genom årtusenden har vi upprepat att mannen är familjens försörjare, att kvinnan tar mindre risk och förlorar sitt värde snabbare när hon åldras. V gjorde detta till sanningar som präglar även vår tid, sagor som ligger djupt gömda i vårt kollektiva ekonomiska undermedvetna. Problemet är bara att det är skitsnack! Författaren visar hur en uppsättning lögner har format kvinnors självbild vad gäller arbete och pengar, ungdom och åldrande, sex, skönhet, kärlek, risk och girighet. Framför allt är det en inbjudan att tänka om: Låt inte lögner bestämma vad du är värd! Vad är du egentligen värd?

Systrarna (2022) av Anna Jörgensdotter (1973) i Sandviken – Jag kom i kontakt med henne via Kulturföreningen Tidsspegeln 2016 då hon var i Sundsvall och föreläste om sin bok Drömmen om Ester – en poetisk romanfantasi som skildrar konstnären Ester Hennings liv och kamp för att bli erkänd i en manlig dominerad värld.  Rekommenderas också!

Men idag har jag med denna, som jag hittade på biblioteket för ett tag sedan – inte läst men bokomslaget och baksidestexten lockar: På hennes balkong samsas mynta, pioner, penséer och katter med berättelser från olika tider och platser. Här samtalar Anna med sin farmor, med Kathy Acker och vännen Adela, med Sonja Åkesson, Sara Lidman, Frida Kahlo, Molly Johnson och många fler. Dessa samtal är jag nyfiken på!

Så vill jag avsluta med en bok av en lokal författare:som till vardags är journalist på Sundsvalls Tidning.  

Tapetserarens dotter (2025) av Katarina Vikström (1962) – En samling krönikor i lokaltidningen ST, där hon till vardags är journalist. Genom hennes iakttagelser fångas både vardagslivets fallgropar och finstämda ögonblick. Som läsare kan man känna igen sig i varje ögonblick hon skildrar. Nu tillhör vi den äldsta generationen – så var finns instruktionen? kan vi fråga oss!  Varje vardagsbetraktelse avslutar Katarina med meningar som rimmar. Som en knorr att dämpa det hon just satt fingret på – fascinerande!

Här knyter jag ihop mitt bokprat om kvinnors liv och starka kvinnohistorier av kvinnor som gett avtryck och trevliga läsupplevelser – intressanta förebilder

Efter teaterföreställningen ”Blott ett annat namn för ljus” den 28 mars 2026 med Donna Donna Teatern på Sundsvalls Teater, träffades deltagarna i novellcirkeln den 30 mars för att samtala och jämföra hur vi upplevde dramatiseringen 2024 av novellen från 1911.

Deltagare i novellcirkeln: Sylvia Selander, Inga-Lisa Gebarth-Fager, Jana Lind Olsson, Monica Persson, Siv Fahlgren, Gabriella Bylund, Karin Wallin samt cirkelledarna: Berit Klaesson och Eveline Santner.

Deltagarna har fått kopia av mejl från Donna Donna Teatern där Felicia Ohly (regissör och manusförfattare), svarar på frågan när och hur hon kom i kontakt med Fridas novell;  Isabelle Heds intervju med skådespelare Eddie Mio Larson inför premiären på Strindbergs Intima Teater, Stockholm; Recension av Maina Arvas i kultur@dn.se 2024.

Vi börjar även denna gång med en kort reflektion av var och en:

-Berördes av Eddie Mio Larsons fantastiska scennärvaro- vilket skådespel! -Berördes av hans androgyna kroppspråk; -Budskapet blev tydligare och berörde mera; -Så pampigt i början med den förtätade musiken och känslan av mörker; -Fantastiskt! -Berördes av kärlekshistorien; -Berörd av den förtätade stämningen, mörkret, så tyst i hela salongen; Jag blev tagen av trovärdigheten i skådespeleriet; -Jag berördes av stämningen i salongen – det var knäpptyst; -Då och då ett skratt men mest andäkti närvaro av hela publiken; När Mikael dansar med sin tröja och lägger tröjärmarna om sin hals (en önskan om Ethels armar); Och till denna dans Elvis Presleys ”Unchained Melody” (I’ve hungered for your touch) var hjärtskärande.

I fri diskussion jämförde vi Fridas och Felicias texter. Hur en text kan förmedla samma eller olika budskap, i detta fall också beroende av tidsperspektivet. 115 år är en lång tid, samhällsstrukturer och lagar har förändrats, attityder förbättrats. Vi vågar hitta vårt inre och göra fria val.

Frågor väcktes: Vad är lycka? Har alla verkligen ett val?

Vi tänker att det som hände Ethel utvecklade henne. Och samtalar även kring Fridas text i ”Feminismens moral, som också finns i antologin, om kön, klass och själar!

EN STARK UPPLEVELSE var en gemensam reflektion.

OCH att det var en tänkvärd och givande studiecirkel - läsa bok/samtala/se föreställning/efter-teater-samtal

Noterat av Eveline Santner och Berit Klaesson

Elvis Presley - Unchained Melody + Indianapolis Airport TRIBUTE 1977 AI 4K Restored  (WOW vilken röst och känsla Elvis hade :-)

/Eveline

Inför teaterföreställningen ”Blott ett annat namn för ljus” den 28 mars 2026 med Donna Donna Teatern på Sundsvalls Teater, har medlemmar i  Frida Stéenhoff-sällskapet läst och samtalat om novellen ”Ett sällsamt öde”, som dramat baseras på. Den skrevs av Frida Stéenhoff 1911 och ingår i antologin ”Blott ett annat namn för ljus” – därav dramats titel.

Vi var två från sällskapet som såg föreställningen på Strindbergs Intima Teater i Stockholm 25 april 2024. Blev så berörda att vi ville försöka få dramat spelat i Sundsvall, staden där författaren, feministen och konstnären Frida Stéenhoff bodde och verkade under åren 1887 – 1908. 

Handling i korthet:  Om Ethel och Mikael, som gifter sig efter en tids förlovning. Först på bröllopsnatten avslöjar Mikael att han är kvinna!

Samtal 23 mars om punkter kring kärlek, förhoppning, identitet, svek och ärlighet. Om könsroller och äktenskap då och nu 115 år senare.

Vad berörde kort: Frida skriver om att själv skapa sitt öde, vilket blir en realitet för Ethel i slutet; Hur människor döms som mindre värda och sätter etikett på de utanför ”normen” – nu som då; Att Mikaels självmord var en ”feg” handling; Att Mikael inte hade kraft att visa sin kärlek efter avslöjandet; Att han inte ville berätta före bröllopet, kan kanske bero på att han var rädd att det skulle bli som en gång tidigare; Var Ethel kär i Mikael eller i en bild? = samhällsnormerna; Ethels uppvaknande process är intressant - där hon i slutet säger ”människan skapar själv sitt öde”; När Mikael ger Ethel fri – kanske hon förlåter honom lättare?

Samtalet rörde sig hur samhällsnormer begränsar människans val och frihet att välja i tidsperspektivet Då och Nu. Ethel var så kär i början, med bröllop snabbt på – först när Ethel får veta Mikaels egentliga kön, växer en obeskrivlig motvilja i henne; På den tiden var könsrollerna mycket mer inskränkta, det var ett brott att leva ut sin könsidentitet. Nu är det inget brott i vårt land, men människors attityder kan fortfarande vara starkt negativa, fördömande och avståndstagande.

Mer kring samhällsnormer: När Ethel tillfrisknat kan hon förlåta Mikaels bedrägeri, men mitt medlidande kan aldrig bli till ömhet. Min ställning förefaller mig så skev, att jag inte står ut med den, säger hon. Frida skriver i slutet att översköterskan bekräftar Ethels tankar om att ’vara sin egen lyckas smed’, under det att hon förde ut ett par små underliga barn på gräsmattan i solskenet. Fridas formulering av ”underliga barn” störde!

Paviljongsystemet, som infördes i skiftet 18-1900-tal, för olika patientgrupper framför allt inom psykiatrin diskuterades. Moderns ’avslöjande’ att det fanns psykisk sjukdom i släkten, underlättade för Mikael att fortsätta sitt bedrägeri utåt.

Fridas klasstillhörighet framkom genom att karaktärerna är från en högre klass med gott om medel – de reste från Amerika på bröllopsresa, tog tjänare när Ethel blev sjuk och uppehöll sig i Europa under ett år utan att Mikael arbetade.

Frågor som väcktes: Hur var det med Mikaels död – var det självmord eller mördades han av konstnären – som hade fattat tycke för Ethel, men ändå försvann med porträttet?

Fridas starka samhällsengagemang och sociala konversioner är tydligt, vilket säkert utmanade samtida kvinnorörelser. Även Fridas starka känsla för själarnas betydelse och samsyn framför klass eller kön, tas upp i novellen. Även Fridas starka engagemang för kvinnors självbestämningsrätt – genom att arbeta, utveckla och försörja sig själv. I stället för att åka hem till modern, väljer Ethel ett eget liv genom arbete!

Språket: Lättläst med tydlig disposition mellan textmassa och dialoger. Ålderdomlig ordföljd - som jag inte ett spår känner; Men han orkade på länge ej tala som; Att den icke dödade mig var alla en gåta. Ord – själsmarter, eftervis, städad (om en person); Riklig kommatering jämfört med Nu.

Avslut: När vi skildes åt var vi alla så förväntansfulla inför teaterföreställningen den 28 mars. Ett nytt sammandrag skrivs efter-teater-samtalet 30 mars 2026.

//Eveline

Vi hade en vecka längre lästid denna gång, vilket var bra för Fars rygg tog kraft och tid att läsa och begrunda. Vi gör en kort återblick till förra boken Tre män i en båt, men bara för att konstatera, hur väsensskilda dessa två romaner är.  Vilket mäktigt romanbygge, en episk berättelse om tre generationers män och deras avsaknad av förmåga till närhet. Men jag ska inte föregå vårt samtal. Vi som träffades var Andreas, Ann, Ellinor, Gunilla, Kerstin, Margareta och Maria samt Gabriella, Inga-Lill, Ingvor, Karin, Lina, Marie, Sara, Siv och Eveline. Berit deltog på distans via mejl och Annette via telefon.

FARS RYGG av    Niels Fredrik Dahl

Översättare: Gun-Britt Sundström litteraturkritiker, översättare och författare till bl.a. Maken:en förhållanderoman kultromanen från 1976. Vi läste den i cirkeln 2017 - läs här. Boken anses vara Sundströms genombrottsverk och är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker fr 2009.  

Handling: En autofiktion om ensamhet som går i arv och om ovanliga liv. Geografiskt rör berättelsen sig mellan Alexandria, Oslo och Genève. Berättaren är en version av författaren själv. Hans far har länge varit död, ändå finns pappan kvar, som närvaro och minne. Nu söker han sin far, vill förstå honom. Om en norsk pojke (far) som växer upp i Egypten, långt från fjäll och fjordar. Familjen bilar varje sommar till de norska fjällen, bort från hettan i Alexandria. Fadern är domare och modern hemmafru. Efter en incident på skolan tar pappan "Domaren" kallad, pojken hem från skolan och modern undervisar pojken i hemmet. Det går en tid men vid 13 års ålder bestämmer Domaren att pojken ska skickas ensam till skolor och internat i Europa, där han ska danas, utan möjlighet att kontakta föräldrarna. Uppväxten kommer att präglas av en förlamande känsla av utanförskap, av att aldrig riktigt höra till, eller komma någon nära. Ensam kan göra stark, eller?

Vad berörde oss i korthet: Ensamheten; Så träffande om 'det outtalade i vardagen' (s15); Att vara ensam är det han kan allra bäst! Tvättstället med den spruckna spegeln som symboliserade hans egen känsla av att inte vara hel; Hur vi ärver och formas av beteenden. 'Fars' inbundenhet; Författarens styrka och positiva ton, trots eller tack vare även sin ensamma uppväxt; Beskrivningen av 'fars' totala försvarslöshet på scoutlägret; Den totala 'okontakten'; Domaren-Ellen-'far' når inte varandra. Det är tomt och otäckt; Jag ser tre ensamheter; 'Far' är ett barn av sin tid; Rektorsfamiljens förlust av sin son; Fattigheten på känslor; Mörkret och Ellens livslånga tungsinne; Avsaknaden av värme inom familjen; 'Fars' beröringstörst (s26); Oförmågan att knyta an till varandra; Sorglig uppväxt; Födelsedagssaftens sockereffekt och att 'far' inte hann få smaka tårtan (s27); Den sorgsna inledningen återspeglar hela romanen s9-10)

Roman om en rationell familjekultur; domaren/patriarken som styrde och ställde över huvudet på hustru och son. Vilken förändring Domaren genomgick med den nya kvinnan, som han lämnade Ellen och sonen för! Othilie Bang behövde inte genomgå Bernarr Macfaddens "mjölkkur" s283). När "far" äntligen hittar vänner i Paola och David, förstör han detta pga sin okunskap i att interagera med andra, genom att så centrerat fokusera på sin egen utsatta situation - utan tanke på att andra också brottas med livets mening (s139-140). 

Miljö: tyst och kall hemmiljö - sträng skolgång - vackra naturskildringar - en geografisk och klimatmässig spännvidd.

Titel o omslagsbild: En tydlig bild som återspeglas i titeln och innehållet. En tolkning: s156) Jag ser hans rygg försvinna in genom de stora glasdörrarna till järnvägshallen.

Språket: poetiskt vackert och beskrivande - eftertänksamt och samtidigt njutbart - en tydlighet i skrivsättet som går rakt in i kropp och själ.

Tragikomiskt: Den gedigna tweedkostymen med väst och senapsgul skjorta, som Domaren köpte åt pojken i för stora storlekar, inför varje ny skola/internat!

Starka stycken: s10) Jag får inte fatt i denna saknad. Den väcker mig på natten. Han är hos mig och han är inte hos mig. Precis som när han levde. s15) Han har besökt henne på sjukhemmet varje dag- det är mycket de aldrig har pratat om - ingen av dem rör bullarna. s59-60) Breven till föräldrarna. s94) Han är en scout nu men inte heller mer, han är inte ensam och ändå alldeles ensam. 263-264) Enda gången vi får se en varm stund mellan Domaren och sonen - en lek om att vara osynlig - en lek som aldrig upprepades!

Stark mening: s48) Om det är så att far planterade sin ensamhet i mig, så ger jag den tillbaka till honom nu. s245) När far sitter vid Domarens dödsbädd och gråter. Domaren som tog upp all plats genom att inte vara på plats, har släppt taget om honom. 

Recensioner: AB/Rasmus Landström: Enastående bok om att fjärrstyras av patriark. Knivskarpa observationer om existentiella tillstånd. 

SVT/Ulrika Milles: En autofiktiv tradition med minnen och repliker som är både autentiska och fiktiva. Pendang till "Mor om natten".

GP/Martina Montelius: Språkdräkten, skickligt omsydd till svenska av Gun-Britt Sundström, är hyperkänslig, tydligt bärande på en smärta som inte tål hårda stötar. 

ST/Lina Kalmteg: I "Fars rygg" är texten som den friska norska fjälluften. Något av det mest bråddjupt smärtsamma jag har läst om ensamhet - hur den ekar genom generationerna. 

Lektörsomdöme/Eva Lundgren: En oerhört poetisk berättelse om saknad, ensamhet, främlingskap och oförlöst kärlek till en far, som var svår att komma inpå livet. En stor läsupplevelse. Helhetsbetyg 5.

Boktips: Vigdis Hjort, Annie Ernaux, Edouard Louis, Axel Schulman.

Avslut: Ett vackert TACK av Niels Fredrik Dahl: Ett särskilt tack till Linn Ullman, min förstaläsare idag och alla dagar. Utan henne ingen bok - och inte så mycket annat heller, egentligen. Kärleksfullt och insiktsfullt!

Möter något i berättelsen mitt liv: Ja, om Tjeckoslovakien s43) och det tyskspråkiga Sudetenland, som offrades. Om längtan och saknad tillbaka till det land vi kommer ifrån. Utanförskap och känslan av att inte höra till. 

Bonus: s9) Arvo Pärts musikstycke utan kronologi, som därmed även kan rymma min döde far, som inte heller ska någonstans och varken kommer eller går. Några få toner från pianot och en långsam lockande fiol. Spiegel im Spiegel (version for violin and piano)

//Eveline

Artikeln kommer 

Riksteater Sundsvalls Bokklubb träffades den 3 mars och vi som samtalade om biografin var Gabriella, KarinW, Siv, Ulrika, Christel, KarinS, Lilian, Ulla, HeléneL och Eveline. Vi läste biografin inför föreställningen"Zara", som kommer till Sundsvalls teater söndag den 8 mars. Vi läste biografin inför föreställningen "Zara", som kommer till Sundsvalls Teater den 6 maj. Vi träffas igen den 12 maj i ett efter-teater-samtal. Vi jämför våra upplevelser av biografin och gestaltningen av Zarah, med Katarina Ewerlöf i en musikalisk föreställning, ackompanjerad av pianisten Eric Skarby och dramatiserad av Lucas Svensson och Sunil Munshi. 

Se på mig    av    Beata Arnborg

Förlagets beskrivning: Hon kallades den sista divan - berömd, beryktad oh dyrkad som få. Zarah Leander slog igenom som revyartist hos Karl Gerhard. Hon skulle komma att bli Nazitysklands största filmstjärna och en stor internationell sångerska, berömd för sin mörka röst i kontraalt och sina yviga gester. Men hennes eftermäle är fyllt av frågor och hennes namn har i 70 år burit hela Sveriges ambivalenta hållning till Tredje riket. Detta är den första svenska biografin över Zarah Leander. Hennes historia innehåller allt från armod till rikedom, förslagenhet, förtvivlan och jublande lycka. Beata Arnborg som skrivit biografin är kulturjournalist och har skrivit flera uppmärksammade och prisbelönade biografier, t.ex. om Barbro Bang Alving och Kerstin Thorvall. 

Vi börjar med att var och en kort berättar vad som berörde extra: Jag blev illa berörd mtp allt som hände i Tyskland då; Arg över att Zarah behandlades så enögt; Imponerad av hennes styrka och rakhet; Att hon blev så hårt dömd av Sverige - men om det varit en man?; Varför rentvådde hon sig inte, från beskyllningarna; Så tungläst; Hon var så inrutad i sitt liv och såg inte vad som var fel; Hon var Goebbels projekt - ett minutiöst profilbygge; Hur kunde hon; Att tjäna mycket pengar var "fult" som kvinna - då döms hon hårdare än den manliga operasångaren som också uppträdde i Nazityskland vid samma tidpunkt.

Några tankar: Zarah Leander var inte medlem i partiet, trots många påstötningar, men om hon sympatiserade för egen vinning eller om hon överhuvudtaget inte tänkte någon politisk tanke, den frågan kommer aldrig att kunna besvaras. s9) I fallet Zarah finns få svar på många frågor, men det finns också vedertagna påståenden som har skymt uppenbara svar. Zarah förnekade aldrig sin närvaro, men hon förnekade att hon delat regimens åsikter. Hon försvarade sig inte. Hon dömdes.

Zarah Leander var en STOR artist. 1954 drog hon 15.000 personer till sommarkonserten på Skansen (s362). Att jämföras med nutida Allsång på Skansen, som lockar 10-20.000 personer. Zarah hade ett MÅL - att lyckas som artist, vilket blev som en drog. Tjäna pengar så hon kunde köpa ett gods åt familjen. Barnen betydde mycket för henne - mtp den egna något knappa uppväxten och bekräftelsebehovet hon kände. Modern kunde aldrig erkänna att dottern hade lyckats. 

Språket: Lätt att läsa och intressant beskrivet! Kul med något ålderdomligt språk i citat av tidningsartiklar: s351) Hon Zarah, kan verkligen fylla upp en teater både med sin eloquenta corporis (kroppens vältalighet, sin scenpersonlighet och sin röst.  

Recensioner: Svenska Dagbladet/Torbjörn Elensky: Det finns en episod i Beata Arnborgs biografi som särskilt fastnar hos mig. När hon återvänder hem efter bejublade föreställningar i Wien, tar taxi med hela sju resväskor. "De hade så sött rosa toalettpapper i Wien." Den episoden blixtbelyser henne, som diva, som kosmopolit, som verklighetsfrämmande, men också som jordnära. Vem utom en praktisk och förutseende person bunkrar 200 rullar toalettpapper?

Dagens Nyheter/Camilla Lundberg: Från vampig stjärna till utfrusen diva. Zarah Leander levde lyxliv i Nazitysklande när bomberna föll i Europa. Men hon var snarare medlöpare än nazist. Idag tycks hon mig intressantare än någonsin. Beata Arnborgs gedigna bladvändarbiografi följer Zarah Leander tätt i spåren, med upplysande sidoblickar på det svenska folkhemmets salonger och estrader. 

Lektörsomdöme/Ingvar Engvén: Detta är det första svenska försöket att teckna ett totalporträtt av Zarah Leander. Intressant på många plan och bred skildring av den över hela världen uppskattade och omhuldade artist. Hon lägger fram olika parters ställningstaganden men överlåter slutsatser åt läsaren. Arnborg skriver med en seriös lättsamhet och med begränsat antal väl utvalda svartvita foton. Helhetsbetyg 4.

VI / Josefiné Josefsson - Intervju med Katarina Ewerlöf Att inte ta ton är också ett val - Det var ingen picknick att vara Zarah!.

Avslut: Författaren har historisk blick och förståelse för den samtid som rådde - en balanserad och resonerande hållning snarare, än fördmande. s9) I fallet Zarah finns få svar på många frågor, men det finns också vedertagna påståenden som har skymt uppenbara svar. 

//Eveline

Kuriosa: Zarah Leanders personliga sekreterare mm, Brigitte Pettersson träffade jag på en tågresa hem till Sundsvall, sept 2010. Hon klev på i Linköping och vi samtalade hela vägen. Hon skulle till Timrå och berätta om sina 25 år med sin idol för Timrå Teaterförening. Det samtalet glömmer jag aldrig. Lästips: Mina 25 år med Zarah Leander av Brigitte Pettersson. 

Ett videoklipp om Torsten Föllinger musikpedagog från Sundsvall. I videoklippet berättar han om en rolig händelse på Lönö.

Ett sammandrag om våra upplevelser av biografin och gestaltningen, kommer här i bloggen efter den 6 maj, när vi sett föreställningen med Katarina Ewerlöf.