kommer så småningom

Till sällskapets 2:a träff måndag 16 mars 2020 välkomnade vår bokhandlare Lennart Bergström medlemmarna + övriga deltagare till en träff, mer som en Bokens Afton med författare Anna-Karin Palm och skådesspelare Görel Crona, som gäster. Det blev en oförglömlig tillställning, som inramades av att bokhandelns personal ordnat med gott tilltugg till kaffe/te. Mingel före författarföreläsningen och under pausen inför teaterföreställningen. Det var bara att njuta, trots den Corona-försiktigheten som visade sig genom ett antal tomma stolar.

                                     OBS! Gässen i klänningsmönstret!

Jag vill sätta världen i rörelse  av   Anna-Karin Palm

   Görel Crona gestaltar Selmas Samlade Vrede  av Margareta Skantze

En magisk kväll skrev Lennart i sitt medlemsmejl och ja, fantastiskt magiskt. Att först få lyssna till en suverän föreläsning om Selma Lagerlöfs liv och livsverk av författaren Anna-Karin Palm och därefter få uppleva Selma Lagerlöf  i Görel Cronas gestaltning. Suveränt det också! Jag har lagt in ett youtube-klipp här.

Denna 638 sidor långa skildring är kunskapsrik, utvecklande, bildrik både med vackra foton och beskrivande text. Det är en språkutvecklande, känsloberörande skarp beskrivning av en kvinnas yrkes- och relationsval. Jag berusas av språkbruket i de brevavsnitt, författaren vävt in. 42000 brev som för 30 år sedan 1990 blev offentliga, 50 år efter Selma Lagerlöfs död den 16 mars 1940. Och samma dag 80 år senare, den 16 mars 2020 samlades vi i VLS för föredrag och skådespel av hennes liv och verk - En omedveten hyllning till Selma Lagerlöf !?

Språket: Selmas är fantastiskt - jmf med dagens "förflackning" ! T.ex. innervarelse=att vara sann mot sig själv, undermänniska, evighetskskärva, författarblicken, evighetsblicken, evighetskyla i blicken. Anna-Karins är lika fantastiskt, fängslande, tydligt, srukturerat, bildlikt.

Karaktären Vilket kolossalt mod, styrka, målmedvetenhet, tilltro till sig själv/självinsikt/självförtroende (välj vad som passar!) denna starka människa hade. Hennes självtro kunde låta så här: Min kompositionsförmåga är lika väldig som min fantasi! Beundransvärt och föredömligt! 

Selma Lagerlöf hade många goda mentorer, kvinnor med egna framgångar eller med män som hade makt. Helt igenom en intressant och insiktsfull kunskapsroman om hur svårt, nästintill omöjligt det var, att som kvinna vilja ägna sig åt författarskap eller annat konstnärligt yrke vid sekelskiftet 1900. Selma Lagerlöf hittade tidigt sin författarröst och hon ville INTE inordna sig i könsbegreppet - hon ville skriva som människa. Inte så lätt när det bara fanns 3 kvinnliga kritiker av ca 50 kritiker. Hon beskrevs av många manliga kritiker som En liten skolmamsell och hennes verk som kvinnlig indignationslitteratur. 

Mina speciella nedslag i boken s27 Jag vill bli en stor författare, se där allt. Jag låter verlden, skolan, min familj lefva hur de vilja, jag har verkligen bara ett intresse. Jag skulle önska, att det ej vore så, men jag kan ej strida mot det, nu medan jag kämpar mig framåt; lyckas jag blir jag väl menniska igen.

s593) Selma Lagerlöf drev sig själv hårt och fick inspiration när insatsen gav resultat. Som hon skriver till sin gamla vän Anna Oom: Jag, eller rättare sagt mitt omedvetna jag, tycker om att på det där sättet ha piskan över sig.....Du vet, arbete befordrar hälsa!

Författaren beskriver med inlevelse, respekt och känsla för människan Selma Lagerlöf, både i boken och under föreläsningen. Hon berör Selma Lagerlöfs tankar beträffande nationalism, andlighet, politik, krig och andra stora världsfrågor varsamt. Lagerlöf ville inte gärna gå i debatt i någon världslig fråga. Selma Lagerlöf var konflikträdd och sökte alltid balansera mellan olika offentliga yttranden och mellan sina rivaliserande kvinnor.

Förutom sitt författarskap drev Selma Lagerlöf jordruk, företag, var bygg"herre" för sina 2 hus, sörjde ekonomiskt för familj och andra behövande.

Min största behållning av Anna-Karin Palms utomordentligt gedigna biografi var att få inblick i upptakterna till Selma Lagerlöfs många olika verk - hur de kom till - hur hon tänkt kring verken. Även de fint invävda brevväxlingarna, inte för innehållet i sig, utan för det vackra sirliga språkbruket. 

Författarens boktips att börja läsa Selma Lagerlöf: En herrgårdssägen 

Extra tips på TVPlay visas Charlotte Löwensköld och Anna Svärd ett kostymdrama i 5 avsnitt fr 1981 - visas tills vidare!

Nobelpristagare:hör Selma Lagerlöfs tal från Nobelbanketten på Grand Hotell i Stockholm den 10 december 1909.

STORT TACK än en gång till Anna-Karin Palm, Görel Crona och VLS Lennart Bergström för en oförglömlig kväll.

Ett youtube-klipp  från en intervju hos Malou von Sivers 5 dec. 2018 med Anna Nordlund, forskare i litt.vetenskap och författare till boken Selma Lagerlöf; Sveriges modernaste kvinna samt Ebba Witt-Brattström professor i litt.vetenskap. Intressant samtal om kvinnliga författare och en bit in i klippet visas Selma Lagerlöf i ett bildsvep från ung till äldre - vackert!

/Eveline

Margareta tog upp frågan: "Vad ska vi fokusera på att bedöma?" Innehåll, språk, form, författarens budskap, personteckningen, en skicklig och finurlig intrig, relationsdrama, bladvändarfaktor, faktabok mm.

Efter att alla sagt sitt, kom vi överens om att försöka se på helheten. Det är bara på kul, i all enkelhet!

Jag hade stora förväntningar på samtalet tisdag 25 febr, vilka också infriades. 2019 års Nobelpristagare i litteratur Peter Handkes roman väcker många känslor och vi som samtalade var: Annette, Ann-Louise, Barbro, Gertrud, Gunilla Ö, Margareta, Maria, Mirjam, Gunilla E och Eveline. Vi fick till en konstruktiv, livlig diskussion om romanens innehåll, författarens språkbruk och att den kan sorteras under VILLKOR i vårens tema; Makt-Villkor-Kärlek.

Långsam hemkomst                Peter Handke

Ord/Mening: krävande, arbetsamt, plikt (att läsa för att det är en läsecirkelbok), stark igenkänning (behov av), storsinne, otillgänglig, ensamhet, längtan, obegriplig, tråkig, svårtillgänglig, inskränkthet, att finnas, ordkonstnärligt.

Karaktären: Valentin Sorger ger ett sorgligt, sorgmodigt, depressivt och allvarligt intryck, som vi som läsare "tycker synd om". Han har en önskan om att vara snäll, att vara människa. Han är över 40 år, söker sin identitet, makt och storhet. Sorger är en pliktmänniska utan social förmåga. Han hittar sin trygghet i sitt arbete. Han är otillgänglig och onödigt svår, man får inget grepp om honom - en urtråkig karaktär. Genom sitt arbete får han en identitet. Drömmare, inåtvänd, betraktare, rotlös, ensam! En superreceptiv iakttagare. Men vilket sorgesamt liv!

Vad vill författaren belysa: Hur ensamheten kan beskrivas? Valentin Sorger är en ensamvarg, som ändå söker och vill bli sedd, vill bli omtyckt, trots sitt starka behov av avskildhet. Familjen är på långt avstånd! Sorger säger på s54) Var snälla och glöm mig till de två vännerna. En arbetsnörds sökande efter former och detaljer inom och runtom sig själv, för att söka förstå alltings mening. Om berättelsen beskriver en "mental" resa, så kan Handkes sätt att skriva bättre förstås, då människans tankar kan irra hit och dit – surrealistiskt!

Fina formuleringar: s13) den knappast någonstans hemmahörande, för övrigt ingenstans skriven; s43) över en stol i huset hänger en skjorta genom vars översta knappgål den lågtstående solen skimrar; s64) värmd av efterkänslan i vänskapen med de kvarlämnade; s76)varje enskilt ögonblick av mitt liv går ihop med varje annat – utan mellanled";s128) i sängen slog han ut den sista ensamheten på madrassen och önskade alla allt gott!

Språket: Peter Handke experimenterar med språket, vilket ställer krav på läsaren (och är en utmaning). Det är vackert, svårtillgängligt, krångliga och långa meningar, bisats på bisats och adjektiv i mängder. Inskjutna satser gör läsningen komplicerad, måste läsa om. Men vackert språk och ordkonstnärligt t.ex. s15) heldagskvällslätthete; s26) om katten: absurda kräk, djävulska nattorganism, slaviskt disponibla jämförelsemöjlighet;  s33) landskapets färger - grusrött, bensinfatsblått, lansettbladsgult, björkstamsvitt; 

Helheten: Valentin Sorgers känsla och sinnesstämning beskrivs och väcker nyfikenhet på yrke, miljö och omgivning.Få sidor, men ack så svåra att läsa. Läser gång på gång för att förstå. Sorger flyttar och byter miljö ofta och har utarbetat ett eget sätt att försöka känna sig tillfreds med livet och platser. Måste läsas flera gånger för att förstås. Det finns poetiska inslag i den fascinerande beskrivningen av naturen. En fin skildring av skolkamraten s104-107 och om att aldrig vilja vara ensam mer s114. Då och då återkommer att han befinner sig långt, långt borta, den ofattbara sträckan mellan honom och en annan punkt, både kroppsligt och själsligt. Inför avresan i första delen uppmanar "Talaren" honom att vara glad över sig själv - Något vi alla borde tänka på!

Obesvarade frågor: Hur kunde Sorger bli så sorglig? Man blir nyfiken på hans barndom, hans uppväxt. Kom han hem, det får man inte veta?

Ett ordkonstverk – jmf med en målning, som jag inte förstår till alla delar, men ändå kan ha behållning av! Nyfiken på Handkes övriga verk? Ja, tycker jag och några till.

Recensioner: 1) Göteborgs-Posten 10 okt, 2019 Mikael van Reis

https://www.gp.se/kultur/mikael-van-reis-peter-handke-%C3%A4r-l%C3%A5ngsamhetens-f%C3%B6rsvarare-1.19051008

2) Corren.se 10 okt 2019 Erika JosefssonTT/Elin SwedenmarkTT

https://www.corren.se/kultur-noje/att-lasa-handke-ar-som-att-ta-ett-rent-bad-om6333230.aspx

3) Sveriges Radio 11 okt 2019 Ulrika Milles

https://www.svt.se/kultur/har-ar-handkes-och-tokarczuk-mest-lasvarda-verk

4) Privat blogg 22.11.2019 Gunnar Strandberg

https://gunnarstrandberg.wordpress.com/2019/11/22/kort-om-peter-handke-och-var-oformaga-att-lasa-nyanser/

5) Lektörsomdöme: Långsam hemkomst en av Peter Handkes mest lästa böcker. Den handlar om geologen Sorger som upptas av "sökandet efter former" - vilket kan sägas vara precis vad Handke själv ägnat sig åt, kanske särskilt i sitt tidiga författarskap. Andra delen av boken är mer självbiografisk och berör kreativiteten och skapandet, medan den avslutande delen kretsar kring faderskapet. - - Red..

Slutord: Långsam hemkomst är en utmaning att läsa – den tilltalar på "ett annat plan" Det är ingen bra bokcirkelbok – men ett utmärkt underlag till ett filosofiskt samtal.

Poäng 1*-5*: 3=2*, 1=2,5*, 3=3*, 1=3,5*, 3=4*, 2=vet ej

Eveline rekommenderar Berättelsen om ett liv, om Peter Handkes mor. Så berörande och kanske besvaras några av ovanstående obesvarade frågor!

Måndag 17 febr träffades Vängåvans Litterära Sällskap för första gången i samtal kring boken

 Vem kan segla av Eva-Marie Liffner. 

Lennart Bergström öppnade sällskapets 1:a träff och hälsade älkommen. Kvällens samtalsledare var Anders Larsson (kapprakt). Efter några inledande ord om författarens övriga verk bl.a. Lacrimosa från 2011, som Anders rekommenderar, övergick han till att följa den samtalsguide, som delats ut. Sällskapet var över lag förtjusta i romanen om Fredrik af Chapmans liv och leverna på 1700-talet. Men är det en skröna, eller historisk roman? af Chapman ligger på ålderns höst i sängen och funderande på "hur livet blev"! En mycket intressant, trevlig och ffa annorlunda kväll blev detta. En av bokhandelns kunder strax före stängning var skådespelaren Görel Crona, som dagen därpå skulle hålla sin monolog om Selmas Samlade Vrede som lunchteater. Ett trevligt sammanträffande, då sällskapets nästa bok handlar om Selma Lagerlöf. Görel Crona bjöd oss, som tack för att hon bjöds in att delta, på en smakbit av sin monolog: så kraftfull! Dessutom hade Görel Crona anknytning till Karlskrona och kunde berätta om af Chapmans grav och Chapmangården, som idag ägs av en tysk, men delar av gården visas för allmänheten. Semestertips!.

Mina reflektioner: - Författaren är ny för mig. Det är inte viktigt att veta något om författaren innan jag börjar läsa. - Berättelsen är i jag-berättarform. - Jag tycker om historiska romaner. En inblick i en värld och människors levnadsvillkor, så annorlunda våra. Och jag tycker mycket om denna berättelse! Här fick jag också le och skratta: 1:a sidan) Nu svänger herr Chapman de magra gubbabenen över sängkanten. Hej och hå! Golvet är isande kallt och då jag fumligt slår eld, grinar elfenbenständerna mot mig ur sitt vattenglas. Bruna av snus och te och kaffe, allt kan man få i denna stad av vindar, värn och hav; bröstsocker på kredit så att tänderna trillar ut; - s6) Sängen är en flotte, man ej bör lämna;  Så bildligt formulerat: s23) Ett moln av lukter och dofter, goda och fräna, stanken av skräck i näsan då ett slavskepp seglar förbi!. Levande beskrivningar om havet på s103)upp på en vågkam, ned i en dal, gjorde mig fysiskt illamående (blir lätt sjösjuk)! 

- Karaktärerna beskrivs som positiva, levnadsglada, rejäla, arbetssamma och kärleksfulla.  Bra karaktärsbeskrivningar tycker jag. 

- Språket är lättläst, en skröna som roar att läsa, med inslag av "gamla ord och uttryck" att slå upp t.ex. Obsoleta=föråldrad; Obol=antikt grekiskt mynt; De välska=främmande/utrikes; -  Lekfullt och fantasirikt! Rätt ton för historien. Jag förundrades över språkbruket, de gamla sjuttonhundratalsorden, som författaren återskapat genom en noggrann research i arkiv!

- Budskap Författaren håller sig tillhistoriska Händelser - Gåtor - Budskap? Viss övernaturlighet känns av i berättelslen. Jag kände mig förflyttad till den tiden. Vikten av eftermälen!

- Handling En myllrande skildring av ett annat århundrade, livsbetingelser, miljö och yrkes/arbetsförhållanden. 

- Särskilt s23) om lukter; Kärleken fint skildrad mellan Chapman och Lisen. Jag blev nyfiken på Lisens liv och livsval? 

- Insikt Ja, men inte ny - jag är en romantiker! Nytt för mig: VINETA en mytisk stad som ligger i Östersjön utanför Oders mynning (likt Atalntis)?

- Ett vackert stycke s187) Jag tystnar och med ens sitter vi båda i trillan, på skumpig färd genom tuktade alléer förbi disigt göna slåtterängar och de täckaste av trädgårdar...Doften av blommande schersmin når oss i vågor, fåglarna vaknar och flaxar, vagnshjulen knastrar, häsen pruttar, kusken visslar, klädda till herrskap är vi.... Jag känner in, hör och doftar allt !

Rekommendera Ja, för sin blandning av verklighet och fantasi.

Omslagsbilden passar till titeln och  titeln till innehållet.

Läst liknande 1) Fukta din aska (om Bellman) av Ernst Brunner;  2)Mary Jones historia (om Dolores o John Silver i Skattkammarön) av Elin Boardy

Ord/Känsla romanen väcker: Overklighet; Intellektuell lekfullhet;

/Eveline

Sundsvalls eminente Bokhandlare, Lennart Bergström har startat VÄNGÅVANS LITTERÄRA SÄLLSKAP. Under våren träffas ca 20-30 bokintresserade och samtalar kring följande böcker:

1) 17 febr Vem kan segla av Eva-Marie Liffner

2) 16 mars Jag vill sätta världeni rörelse, en biografi över Selma Lagerlöv av Anna-Karin Palm

3) 8 april Hovjuvelerarens barn: en berättelse om en släkt i skuggan av tre diktaturer av Gunnar Bolin

4) 27 april Bomullsängeln av Susanna Alakoski

5) 18 maj Ljuskällan av Hanna Landahl

Det blir olika samtalsledare och vid några tillfällen kommer även författaren att delta.

Så spännande och jag ska försöka sammanfatta träffarna här i min blogg. 

Jag känner mig hedrad att ingå i detta litterära sällskap!

/Eveline

Jag läste i dagens Sundsvalls TIdning om dagens datum som ett palindrom = 2020.02.02!

Trevlig reflektion 

Dags för årets första boksamtal 28.01.2020 och vi som kom var Gertrud, Gunilla Ö, Gunilla E, Margareta, Kerstin, Barbro, Toni och Eveline. Fyra deltagare hade lämnat återbud och jag ringde in vår reserv Gunilla. Berit i Halmstad mejlade sina synpunkter och Annette per telefon. Vi saknade Maria, som hade föreslagit dagens bok, men hon får ge sin synpunkt i återblicken nästa träff.

Återblick till VERA: Några deltagare såg realiteten i romanen, medan andra såg den som en "saga". Gunilla Ö berättade att hon läst att "sagans form" bör innehålla en "moralisk underton". Framgår det någon sådan i VERA? Det får vi fundera på!

Blodlokan        av            Louise Boije av Gennäs

Vårens tema MAKT-VILLKOR-KÄRLEK var väl representerade i boken, som är något mellan spänningsthriller/deckare! Vari ligger skillnaden, undrade vi? Vi kallar den en spännande bladvändare! Den lilla människans kamp mot MAKT!

Bokens innehåll i korthet: 1) En skicklig skildring av verklighet vävd med fiktion - en samhällsskildring med många överraskningar - man drogs med i huvudkaraktärens livshändelser. 2) Författaren synliggör maktstrukturer av olika slag - en jämförelse med vad vi just läst i lokaltidningen om polisen i Sundsvall - en utsatthet för de svaga i samhället. 3) Roligt med en annorlunda spänningsroman - skicklig research av de verkliga affärerna, som ibland  störde den spännande  läsningen om skeendet. 4) Min största behållning är att bli påmind om "affärerna", men det hänger inte ihop med sälva berättelsen med många oklarheter. 5) Jag läser inte thrillers men blev fascinerad av den påträngande samhällskritiken - tänker på "Alternativa fakta" - själva storyn ger inte mycket - vad vill författaren förmedla? 6) Författaren har fokus på maktstrukturerna - men svårt att få ihop Saras historia och artiklarna. 7) Lovvärd ambition och intressant med faktaavsnitten - storyn påminner om "mitt livs novell" - inte trovärdigt - klyschigt persongalleri. 8) Kommer inte överens med boken i böran, jag lyssnar men är inte där - Finns det sådana "drömpappor" - för mycket ingredienser - är allt relevant för berättelsen? Det berör men är osannolikt! Slutet öppnar iaf upp för en fortsättning. 9) Väckte min nyfikenhet - inte enbart en deckare - den andra biten sätter igång tankar - ett bra grepp att få folk att läsa - men karaktärerna blev inte riktigt tydliga/trovärdiga - ändå läsvärd och jag lyssnade på del 2 o 3 - intressant att författaren läst in romanen själv! 10) en lättläst spänningsroman med faktainslag (som jag skummade) kände ingen lust att läsa om detta som jag läste i dagspressen när det begav sig - nya affärerer dyker ju upp allteftersom! 

Vi diskuterade vidare: att mycket känns ofullständigt och inte klarlagt beror på att författaren från början avsåg en trilogi; att författaren gjort ett noggrannt researcharbete. Bra inblick i "affärerna" för yngre läsare, som inte känner till dessa. Är det författarens syfte, att ge inblick i maktstrukturer som fanns då, men tyvärr även är aktuella idag? Karaktären Sara är överdrivet naiv och blåögd även för att komma från landet som det framställs några gånger. 

Språket: tunnt men med flyt - lättläst och enkelt - fattigt, dåligt språk - mer som ett filmmanus.

Titeln Blodlokan: Jättelokan s125) Den ser ut som om den står och vaktar över någonting.  s271) Den stod där, högrest och skrämmande och vaktade sin hemlighet. Omgivningen fruktade den men den ingav ändå respekt.. Är lokan symbolisk för det skrämmande och resepktinjagande i boken?

Lektörsomdöme: I Blodlokan blandas fiktion med verklighet och boken är första delen i Motståndstrilogin. Det är en samhällskritisk och välskriven roman om maktfullkomlighet kontra civilkurage, med intressant vinkling på ouppklarade autentiska händelser. Riktigt spännande läsning. Helhetsbetyg: 4.

https://www.louiseboijeafgennas.se/press/stralande-recensioner-for-blodlokan/

https://malinbooknerd.wordpress.com/2018/02/12/recension-blodlokan-av-louise-boije-af-gennas/

Poäng 1*-5*: 2=2*; 1=2,5*, 4=3*, 2=4* övriga vet ej

Nästa bok är "Långsam hemkomst" av Peter Handke - att samtala kring den blir en intressant utmaning!!

//Eveline

28/1 Blodlokan av Liouse Boije af Gennäs

25/2 Långsam hemkomst av Peter Handke 

24/3 Flätan av Laetitia Colombani

28/4 Exil Väst av Moshin Hamid

Årets sista cirkel 17.12.2019 samt 4:e och sista författaren i höstens tema: Vi läser och lär Svenska Akademieledamöter är Anne Swärd. Hon efterträder Sara Stridsberg på stol 13. Vårt titelval i första hand var Till sista andetaget men den fanns inte i pocket och det blev Vera i stället. 

Vera            av         Anne Swärd

Dagens deltagare på plats: Margareta, Gunilla, Maria, Gertrud, Mirjam, Toni, Barbro och Eveline. Kerstin och Berit mejlade sina reflektioner.

En roman, som delade cirkeln i bra: lätt att läsa, spännande, bra med små kapitel, stark läsupplevelse, bra läsflyt, svårt att lägga ifrån sig, tycker bra om den - inte bra: saga, overklig, bara för mycket, staplar och rör ihop skeenden, en grym saga, inte trovärdig, undflyende med dimridåer, inget djup, berör inte, tycker inte om boken. Något långdragna delar, som drog ner läsupplevelsen tyckte några, medan andra tyckte precis motsatsen!

Stockholmssyndromet: Sandrine skulle hålla sig väl med Sacha=förövaren, då skulle hon komma lindrigare undan byns förkastelse. 

Språket är vackert, poetiskt, skickligt skrivet, bra upplägg i kapitelindelningar, bra driv. 

Samtalet eller rättare sagt diskussionen gick högt denna gång. Från, att det tog lång tid att komma in i boken, en dålig saga, melodram, inte i samma klass med andra författare med samma tema, till att "fastna" i ett återkommande tyckande. Vi skulle ha kunnat samtala mer kring karaktärerna, hur författaren byggt upp händelserna kring karaktärerna och de tre så vitt skilda geografiska boplatserna, som Sandrines livsberättelse utspelade sig i. Även om slutet, eller vad vi som läsare tänkte oss slutet, kunde vi ha fördjupat. Dämed missade vi, tycker jag i efterhand, de väsentliga existentiella frågorna, som romanen innehåller. 

Men så kan det gå ibland, när våra känslor styr. Tanken är ju inte att övertyga utan att delge varandra.

Stark mening som dröjer sig kvar: s 87: Det finns ingen plats för mig här. Vanna har bärgat den lilla in till sig som begärligt vrakgods efter min förlisning.

Starkt och berörande stycke s-344-345 om hur Sandrine plötsligt ser sin familjs personliga drag i flickan och inte bara i ögonen från Sacha!

Intressant att Anne Swärds skrivande utgår från bilder, enligt Alex författarinformation. Man kan där också utläsa att hon rör sig kring familjeskildringar och hur medlemmarna påverkar varandra i form av: skuld, smärta, hat och medlidande. Och att hon lämnar slutet till läsaren att forma - ett medskapande som kräver något av läsaren - att inte bara bli serverad ett slut. Slutet, nuddade vi, men även här hade vi kunnat fördjupa samtalet.

Romanens titel Vera (som i sanning fr latinets Veritas) pratade vi om och vi gillade omslagsbilden. Sandrine som huvudperson ja, men det är Vera som påverkar livet för fleara av karaktärerna och hon avgör i slutet  genom att säga ordet Mamma (tror vi!).

Recensioner: 1) Aftonbladet 14.11.2017 Inga-Lina Lindqvist https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/jV45z/orimligt-dunkelt-om-traumat-efter-kriget

2) Expressen 17.09.2017 Nina Lekander https://www.expressen.se/kultur/en-bok-lika-vacker-som-havet/

3) SVT Nyheter 14.09.2017 Ulrika Milles https://www.svt.se/kultur/bok/vera-en-berattelse-om-undvikandet-i-livet

4) Göteborgs-Posten 30.09.2017 Ingrid Bosseldal https://www.gp.se/kultur/anne-sw%C3%A4rds-vera-%C3%A4r-en-alldeles-lysande-roman-1.4683638 

5) Lektörsomdöme: Både Sandrines och Ivans hemligheter och skäl för att ingå äktenskap skildras på en tät, poetisk, ibland kanske något för stillastående prosa. Vera är en mycket väl bearbetad roman, men den saknar bitvis nerv och trots de uppenbara stilistiska kvalitéerna berör inte berättelsen om Sandrine på djupet. - - Elisabeth Brännström..

6) Vi läser- Intervju med Anne Swärd av Karin Thunberg https://vilaser.se/annesward/

Poäng:  2 av 2; 1,5 av 1; 3 av 3; 3,5 av 2; 4 av 2;

Vi avslutar nu vårt tema: Svenska Akademieledamöter och ser fram emot att få ta del av inträdestalen av de nya ledamöterna, Åsa Wikforss stol 7, Ellen Mattson stol 9, Anne Swärd stol 13 och Tua Forsström stol 18, den 20 dec 2019 i Börssalen, Stockholm. 

https://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/sammankomster/hogtidssammankomsten/2019

//Eveline