En bok om Viola Wahlstedt av dotterdottern Malin Wahlstedt. I en artikel om kvinnor som valt att leva ett självständigt liv, läste jag om Viola Wahlstedt och blev intresserad av biografin. Både omslagsbilden och baksidestexten gjorde mig nyfiken: Viola Wahlstedt - en märkvärdig kvinna, ett yvigt liv under 1900-talets första 90 år. Egotrippad, multibegåvad skulptör som blev frilansjournalist och sedermera barnboksförfattare. I fäboden Öjevallen i Härjedalen vid kalfjällets fot och lastbåten Fortuna vid Norr Mälarstrand. i Stockholm. 

Jag vill vara FRI, förstår du.  av Malin Wahlstedt

Viola Wahlstedt föddes 31.8.1901 och dog 11.12.191, var författare, skulptör, tecknare och grafiker. 

En charmig bok med fakta, varvat med författarens egen känsla för sin mormor, Malins stora förebild. Violas liv skildras med respekt och radikala berättelser. Om ”äkta” och ”oäkta” män och barn. Om hennes tid som frilansande utrikeskorrespondent i Sovjet, Nazityskland och spanska inbördeskriget. Om brevväxlingen med Astrid Lindgren. Viola representerade äventyret, att våga ta ut svängarna, följa sina ingivelser och leva för passionen. Hon var begåvad på så många områden, hann med så mycket, men saknade både tålamod, ekonomiskt sinne och ansvarskänsla.

...forts följer...

Efter att vi läst och diskuterat Niels Fredrik Dahls bok Fars Rygg, blev det intressant att också läsa boken han skrev om/av hans mor. Författaren öppnar moderns dagbok efter hennes död, som han fått flera år tidigare. Modern hade gett honom den under en av hennes sista dagar i livet. Författaren ville inte ha gåvan, han hade för länge sedan stängt modern ute ur sin värld. Han föreslog någon av systrarna, men modern menade att det bara var han, som skulle förstå.  

Mor om natten av Niels Fredrik Dahl

Översatt av Stephen Farran-Lee.

Författaren inleder boken med ett citat av Virginia Woolf, Mrs Dalloway ......hon hade alltid känslan av att det var väldigt, väldigt farligt att leva, om så bara en enda dag.

Och så tänker jag att det var för modern, inte bara om natten utan efter ett par livsavgörande händelser, ett privat och ett värdsligt. Detta är inte en dagbok i egentlig mening, utan skriven om nätterna. Modern har alltid skrivet ner sina tillkortakommanden och sin längtan. Det är ett ömsint kvinnoporträtt - självporträtt, som varsamt har hanterats av sonen. Om föräldrarna som levt ett helt liv tillsammans, utan att riktigt känna varandra. 

...forts följer...

Mina Almer-Wilde, som debuterar som romanförfattare med denna bok, hade ett boksläpp på Vängåvans Bokhandel lördag 30 maj 2026. Mitt intresse för boken väcktes när den nämndes i Vängåvans bokhandels VeckoMagazin tidigare under våren. Mycket för att historien utspelar sig i Sundsvall under året 1895 och att den samtida författaren, feministen och debattören Frida Stéenhoff omnämns i handlingen. Som medlem i Frida Stéenhoff-sällskapet är jag intresserad av Fridas egna texter, men också hur hon förekommer i nutida litteratur. 

Kärlek & Skörlevnad    Mina Almer-Wilde 

Handling: Den unga Elin dras motvilligt in i stadens växande prostitution och tvingas lära sig att navigera mellan samhällets dubbelmoral, faror och frestelser. En sommarkväll möter hon Karl Johan på Hotell Knaust - en yngling från Stockholm, med framtiden för sig i sin fars företag. De kommer från olika världar och lever under helt skilda villkor, men attraktionen är omedelbar. Är det kärlek - eller bara en naiv dröm? Det är en berättelse om längtan, klass och människors livsvillkor i en stad som vid sekelskiftet 18-1900 var en av Sveriges mest internationella.

Det är intressant hur författaren blandar fiktiva karaktärer med historiska gestalter, som levt och verkat i den då växande industristaden. Här beskrivs stenstadens fina park Vängåvan och det mondäna Hotell Knaust, i romanen med två våningar för olika evenemang. Spegelsalen för sedesamma middagar och uppför den berömda trappan ett annat mer uppsluppet sällskapsrum för män, med musik, dans och kvinnor. Författaren beskriver dekadensen och slummen i kvarteret Stenhammaren, dagens Södermalm, med bordellen i Nymanska huset på Bleckslagargatan, lönnkrogar och för oss idag märkliga myndigheter, där kvinnorna måste genomlida förnedrande gynekologiska tvångsbesiktningar med jämna mellanrum. Men inte undersöktes männen! 

En skildring om hur lätt det var att en helt vanlig flicka kunde hamna i en destruktiv "skörlevnad" på grund av den starka dubbelmoralen som fanns i samhället vid förra sekelskiftet. Hur vanskligt det var för en ensam flicka, att bara stanna till och svara på en främmande mans tilltal, på allmän plats, fel tid på dagen och utan sällskap. 

Jag tänker på det klassiska temat - Kärlek mellan mannen av börd och flickan av folket. Boktiteln ger en blinkning till romanen från 1858; Mannen av börd och qvinnan af folket  av Marie Sophie Schwartz. 

Författaren har gjort grundlig research för att fånga den tidstypiska andan och stadsmiljön. Här finns också en finstämd relationsberättelse om Elins syster Nella och hennes man Gustav, som lever ett enkelt, fattigt men kärleksfullt liv i just Stenhammaren. En karta i början av boken med aktuella områden är trevligt!  

Boken är lättläst med bra kapitelindelning och ger inblick i den tidens seder, bruk, lagar och dubbelmoral. 

Meningar som stannat kvar: s81) Kanske Elin kunde bli en madam, med eget hus att förvalta. Men var det frihet - eller bara en annan sorts bur? s91) Gör något du inte ångrar genom att veta varför du gör det. - Om du väljer honom gör det inte för att han kan lyfta dig ur något. - Välj honom bara om han kan stå bredvid dig. Inte över dig. Bredvid!

Hur går det för dessa unga två, som av kärlek drabbas så? Jag citerar Karl Johan på s64) allt verkar stå i förhandling och ingenting känns riktigt avgjort! Det öppna slutet gillar jag.

Enligt Mina Almer-Wilde är ingen fortsättning planerad, men hon har andra projekt på gång, bl.a. en sorts "lekfull samtida deckare".

//Eveline

Som SUNDSVALLS LÄSFRÄMJARE 2024-2025 önskade jag åka med på en tur med MOBIBBLAN.

Onsdag den 20 maj började min dag redan kl 05:30! En tid som jag inte är van vid att gå upp, efter många år som pensionär. Anledningen var den, att jag skulle åka med på en av Mobibblans dagsturer. Det var en härlig morgon och spännande att kl 07:40 promenera till Kulturmagasinet och stadsbiblioteket, för att följa med Håkan Humla och Sandra Levin på dagens tur med bokbussen.

Först fick jag en introduktion om alla olika turer runtom i kommunen. Hur allt förbereds i minsta detalj, i god tid dagarna före aktuell tur, så att reserverade böcker kommer ut till rätt låntagare på rätt dag. Mobibblans interiör och bokbestånd, med alla olika kategorier var så intressant att se. Så många titlar som får plats i bussen och att välja på, till låntagarnas glädje.

Som gäst fick jag förmånen att sitta i framsätet, bredvid Håkan, vilket jag tackar Sandra särskilt för, medan hon själv satt uppkrupen på extraplatsen i en något obekväm ställning.

Vi rullade ut från lastbryggan prick kl 08:30 och dagens tur gick till Alnö där vi stannade vid Lanternans och Rönnbackens förskolor, vidare till Gångvikens skola, Humlans förskola i Sundsbruk, Bergsåkers centrum och Granlo V: a vägen 64, som sista stopp.

Vid lunchtid stannade Håkan till på lämplig plats där vi njöt av vår medhavda mat och det strålande vädret. Och pratade, om vad? Litteratur såklart!

Att Mobibblan är efterlängtad och välkommen ute i kommunen märktes redan vid första stoppet, då barnen vid Rönnbacken stod vid grinden, vinkade och hejade glatt. Alla barn ryms inte i bussen, så det finns ett schema uppgjort, med 3–4 barn per gång. Vid Gångvikens skola kom eleverna in klassvis. Några bara returnerade böcker och några lånade nya över sommaren.

Till de två sista stoppen, Bergsåker och Granlo, kom vuxna låntagare. Det blev intressanta samtal om det de hade läst och nya boklån. Några lästips kunde jag också förmedla. Det var så kul! Låntagarna uttryckte sin uppskattning över att Sundsvalls kommun har denna fina service.

Jag imponerades av hur väl allt fungerade, precis som på vanliga bibliotek med den skillnaden, att låntagarna väntar på att biblioteket kommer, i stället för att biblioteket väntar på att låntagarna kommer. En fantastisk och viktig service och verkligen fullt upp för personalen! Sammantaget var det för mig en mycket givande dag, helt i litteraturens värld.

Varmt tack för att jag fick följa med på denna intressanta tur!

//Eveline Santner /Sundsvalls Läsfrämjare 2024–2025 

Så har vi avslutat vårens BOKCIRKEL i Bokhandeln Vängåvans Bokklubb om Ulrika Lagerlöfs ’Hjortronmyren’, del 1) i trilogin ’Timmerfolk’. En intressant skildring av ett stycke svensk/samisk historia, med bl.a. kvinnors roll i ett mansdominerat yrke i fokus och skogssamernas situation. Vi blev alla mycket berörda av berättelsen. Om Siv 17 år, som 1938 måste börja hushålla som kocka för 10 skogshuggare i en skogshuggarkoja.  Om Eva som 2022 skickas till Västerbotten av sin arbetsgivare för att medla mellan skogsbolaget, miljöaktivister och samebyn, inför en planerad avverkning. Författaren har skickligt skrivit fram sina karaktärer levande och mångfacetterat. Det är lätt att känna igen känslor och förstå handlingssätt, i respektive samtid.

Flera av deltagarna har egna berättelser om släktingar, som jobbat som kocka eller skogshuggare på den tiden och kunde bekräfta tidsmiljöerna. Romanen handlar också om levnadsförhållandena mellan svenskar och samer. Om rätten till den livsstil vi föds in i eller väljer att leva i. En lärorik beskrivning av betydelsen av skogen för överlevnad och tillväxt. ’Hjortronmyren’ är en stark roman, som också innehåller passion, kärlek, hemligheter, svek, skam och skuld.

 En sammanfattning av deltagarnas samtal finns att läsa i min blogg: HJORTRONMYREN av Ulrika Lagerlöf - VÄNGÅVANS BOKHANDELS BOKKLUBB :: EvelineS-Läsecirkel

BOKENS AFTON onsdag 6 maj, blev en synnerligen intressant kväll, med samtal mellan bokhandlar’n och författaren. Bokklubben ställde frågor som väckts under läsningen och vårt boksamtal den 20 april. Att få ta del av författarens tankar och svar direkt, är så givande för oss läsare och en del av det som gör en bokcirkel på bokhandeln så speciell!

Del 2) ’Blekjorden’ ingick i bokklubbskonceptet och Ulrika Lagerlöf berättade lite om innehållet, utan att avslöja något kring tematiken: Hur leva vidare med den man har blivit?  Vi som redan läst ”Blekjorden” är överens om, att författaren lyckats höja lässtämningen ytterligare. Del 3) ’Kärnveden’ kommer ut den 8 juni! Gissa att alla som var på plats blev nyfikna på vem som är huvudkaraktär i den!

Bokens Afton avslutades som vanligt med mingel och signering av författaren – som hade en lång kö av engagerade läsare att beta av. En höjdarkväll med många lässugna!

//Eveline Santner – ledare för bokklubben ’Hjortronmyren’

Vårens sista bokcirkelbok De andras land är del 1) i Marockotrilogi av den marockanska journalisten och författaren Leila Slimani, född i Rabat, bosatt i Paris. Vi som samtalade denna gång om detta gripande familjeeposet var Amanda, Andreas, Elisabet, Ellinor, Eva, Gunilla, Kerstin, Maria, Berit och Gabriella, Inga-Lill, Karin, Lina, Marie, Sara, Siv, Tove och Eveline. Titeln och innehållet stämmer väl in i vårens tema om livet och människors villkor. 

De andras land     av    Leila Slimani

Översättare: Maria Björkman - har översatt Annie Ernaux som fick Nobelpriset 2024. - läs en intervju här. Läs gärna cirkelns samtal 25.05.2021 om romanen Åren av Annie Ernaux.

Handling i korthet citerar förlaget: "Det är kriget som för dem samman. Amine är marockan och strider i den franska armén. Mathilde är en ung kvinna från Alsace. De blir ett omaka par i omvärldens ögon: hon är ett huvud längre än honom, frisinnad, äventyrlig. Han är stilig, tystlåten, tyngd av sitt arv och en blind ilska. När paret återförenas i Marocko 1947 väntar livet på "kullen" - den landplätt utanför Mèknes, där de ska bygga sina liv genom att bruka jorden och där barnen Aïsha och Selim växer upp. Men marken är torr, inkomsterna små och livet betydligt hårdare än någon av dem kunnat ana. De politiska spänningarna mellan fransmännen och nationalisterna eskalerar, vilket ökar familjens umbäranden. Alla tycks leva i någon annans land: marockanerna i fransmännens, kvinnorna i männens."

Vi börjar med att var och en kort berättar Vad/Vem berörde oss mest: s31)Vad ska man leva för om man inte blir sedd? Att bli sedd är livets mening; Kulturkrockarna / Ensamheten; att tillhöra och inte tillhöra; Mathildes egensinnighet räddar henne; Dottern Aïsha styrka; Dubbelmoralen i dessa västorienterade länder. s288)Amine kunde gifta sig med en fransyska, men hans syster fick inte gifta sig med en fransman; Kärlekshistorien mellan Amine och Mathilde - de håller ihop; Mathildes anpassning till sin nya livsroll; Bådas kamp för att få livet att fungera; Kvinnoliven; Hela storyn berör / s214)att tvivlet och valmöjligheten vållande smärta och tärde på själen; Hur modern Mouilala behandlade sin dotter Selma; Mathildes relation till sin syster / ekonomin; Kvinnoperspektivet / könsrollerna; Provocerande kvinnoförtryck, hedersförtryck / Bryska och brutala strukturer i religionens namn, där männen kan unna sig att visa ilska; Amines bror Omar - en faderlös son är en samhällsfara; Mathilde och Corinne fascinerade - två så olika kvinnoroller; Den ungerske läkaren som gör betydande insatser för kvinnors hälsa och även för Mathildes; s91)Aïshas böner för sina föräldrar och sig själv, för hon ville vara god och rädda dem; s330)Aïshas citrapelsin är så symbolladdat / s337)Aïshas sista tankar = våld föder våld!

Karaktärer: Mathilde, Amine, Aïsha, Selma och övriga karaktärer har författaren skrivit fram med starka personlighetsdrag. Huvudteman är kulturkrock, förtryck, ensamhet, över-/underordning, utsatthet, mobbning, frigörelse.

Budskap: Bl.a. om identitet - hur hitta sig själv när man förlorat grunden. Om könsroller: bl.a. s29) Mathildes upprördhet över att Moulilala lagar mat dagarna i ända och ändå måste vänta tills sönerna ätit (som i vårt gamla bondesamhälle).

Miljö: landsbygd, hetta, med stora kulturella och religiösa skillnader - för alla lika smärtsamma. Det smutsiga hembiträdet Tamo - som hade en enda integritet - ingen fick använda hennes 'toalett' på gården. 

Tidsmarkör: 1955 - 1956 Marockos långa kamp för att bli självständig från Frankrike. s112) går att jämföra med Sverige på 1950-talet; 

Språket: Enkelt språk, lite rörigt att komma in i berättelsens början med många händelser och personer, med ändå bra läsflöde. Läsaren kliver in och ut ur karaktärerna. Författarens starka drivkraft är motorn genom hela berättelsen. 

Titel / Omslagsbild: En klockren titel. Bilden är porten in till Medina, den gamla staden i Meknés. 

Överraskande: s288) när boken Nils Holgersson av Astrid Lindgren plötsligt finns med, som ett andningshål i ett av romanens brutalaste avsnitt.

Urval starka stycken: 208)Du har gjort ditt val. Du får stå ditt kast. Livet är hårt för alla, vet du! 293)Om tystnaden mellan dom, som fick en underlig inverkan på henne. Om att bli djur igen och nya horisonter kunde erbjudas dem  - ryta, slåss, klösa och slippa dessa oändligt tröttande långa förklaringar. Under flera dagar sa de inte ett ord men de älskade, stående mot en vägg, bakom en dörr och till och med utomhus, mot stegen upp till taket. 

Nya insikter: läsaren får inblick och nya insikter genom författarens skickliga beskrivning av livet för en katolsk kristen kvinna och en arabisk man ur stark passion, begär och kärlek försöker forma ett gemensamt liv, egentligen mot alla odds. 

Recensioner: Expressen/Erik Lindman Mata Slimani ger form åt förtryckets verklighet. Bl.a. om mestisen (blandäktenskap) som Amine beskriver med hur han ympat en citronkvist i ett apelsinträd, som dottern kallar "citrapelsin". Familjen är som ditt träd och att de inte tillhör någon sida. 

SR/Kulturnytt/Cecilia Blomberg: Slimani skriver en episk myllrande roman där många personers konturer ska tecknas och ges liv och där landskapet ska lukta och kännas. En för många okänd historia får litterär gestaltning. 

AB/Johanna Frändén: Leïla Slimani tog täten för den yngre generation intellektuella fransyskor som under MeToo-utbrottet ville göra upp med den eviga idén om mannens rätt att "få flörta lite klumpigt". En originell släkthistoria som hon förvaltar på ett övertygande sätt att jag ser fram emot uppföljaren. 

DN/Helena Lindblad: Begär och besvär i Silmanis släktkrönika från avkoloniseringens Marocko. Den är befriande osentimental, icke-exotiserande och tuff mot sina gestalter. Amine har sitt våldskapital och Mathilde sin bortskämdhet och uppskruvade förväntningar. De är människor av kött och blod och aldrig tråkiga.

Lektörsomdöme/Eva Lundgen: En gripande och inkännande roman om kulturkrockar och främlingskap, skrivet på ett vackert och enkelt språk. Översättningen är mycket fin. Romanen bygger på författarens familjehistoria. Helhetsbetyg: 4.

Avslut: En stark och komplex historia utan enkla förklaringar i ett starkt patriarkaliskt land, där männen beslutar allt! Vårens mest handlingsmättade roman. Nu finns fortsättningen på min läslista: del2) Dansa med mig (om Aïcha) och Del3) Jag tar med mig elden (om Aïchas dötrar och Selma). 

//Eveline

Sundsvalls stadsbibloteks Bokfest söndag 26 april blev fantastiskt! Denna gång var jag engagerad som samtalsledare i litteratursamtal med sex författare. Samtalen var så berikande och stimulerande. Intressant, roligt men också energikrävande (för mig som ovan i sådant sammanhang).

STORT TACK till författarna:

Helena Lindqvist Brandt med sin debutroman Livskompassen + farmodern Huldas poesi Sekunder av glädje

Anders Hären med sin debutdeckare Under ytan

Ulrika Hägglund & Thomas Svensson med sin trilogi om Nattvandraren/Skuggvandraren/Nattväktaren (kommande)

Patrik Bergström med fantasy och deckare för barn Örnfolkets hemlighet / Mysterieklubben 

Lisbeth Pahnke-Airosto med hästböckerna om Britta & Silver (60 -års jubileum) / Trilogin om Beppe

Att få detta fantatiskt roliga uppdrag av stadsbiblioteket, är jag så glad och tacksam för. Tack för författarnas generositet under samtalen, jag lärde mig nycket framför allt om fantasy - som är en helt fiktiv värld, där författaren helt bestämmer alla spelregler. Så är det ju inte att skriva en deckare, där är det den verkliga världen som styr ramen för handlingen. 

Så roligt att ännu en gång få representera som Sundsvalls stadsbiblioteks Läsfrämjare.

Allt för att stimulera kreativitet, skrivande och läsande upplevelser. 

Måndag 20.04.26 träffades vi i Vängåvans Bokhandels Bokcirkel och samtalade om Hjortronmyren av Ulrika Lagerlöf. Den första delen i trilogin Timmerfolk, där kvinnor står i centrum i berättelsen om den storslagna svenska skogen och de konflikter som omger den. Vi som deltog var KerstinS, GunillaA, UlrikaE, EivorS, KarinW, CatarinaA, JanaLO, MaudG, KarinS, SivE, ElinB, MadeleneN och EvelineS. Vi hade läst, berörts och begrundat Sivs öde 1938 och Evas 2022. Vi samtalade om handling, karaktärer, budskap, miljö/tid, språk, titel/omslagsbild och annat som berikar och vidgar eget perspektiv. Författaren kommer till bokhandeln på Bokens Afton den 6 maj kl 18:30. 

 Hjortronmyren     av Ulrika Lagerlöf

Handling i korthet: 1938 tvingas den unga flickan Siv bli kocka i en skogshuggarkoja i Västerbotten. Långt ute i skogen i sträng kyla ska hon hålla rent och sätta mat på bordet till tio män. Det blir en omvälvande upplevelse där både frigörelse och hennes livs kärlek väntar. 2022 skickas Uppsalabon Eva till Västerbotten av sin arbetsgivare för att dämpa vilda protester mot en av skogsbolagets avverkningar. När motsättningarna skärps måste hon möta media, miljöaktivister och samebyn, men i spåren av konflikten hittar hon också ledtrådar till sin egen släkthistoria. 

Vad/Vem som berörde särskilt: Sivs styrka i en svår situation men också hur hon hanterar den på ett grymt sätt; Johns omåttliga snällhet; Sivs situation berörde; Irriterat nyfiken på Eva - hon är som en mygga; Sivs mor som själv velat bli kocka; Jag förstod verkligen John; Sivs mor kräver så lite av livet; Relationerna med samerna; Det genetiska arvet; Försvenskningspolitiken: Kyrkan-Staten-Samer; Så tillrättalagt - inga konflikter bland en mängd karlar; Lite av varje men mest kvinnorollen; Män i grupp skildras så fint; Miljön och naturen; Att livet igenom känna skam, skuld samt hemlighålla 'evig längtan och försakelse'.

Huvudkaraktärerna Siv och Eva har författaren skrivit fram så levande och mångfacetterat, med goda och mindre goda personlighetsdrag. Även övriga karaktärer i båda tidsperspektiven är välskrivna - det är lätt att känna igen känslor och förstå handlingssätt, i den samtid de levde.

Budskap: Om samernas livsvillkor och hur de behandlades av 'svenskarna'; Rätt till de betesmarker de haft under århundraden; Om hierarkier även här - skogssamer betraktades inte som 'riktiga samer' av samerna själva; Om ungdomars och miljörörelsers protestaktioner. 

Miljö/Tid: Flera deltagare berättade om far-/morföräldrar som levt sina liv isolerade i skogskojor - som huggare eller kocka. I berättelsen hittar Eva sin farmor Sivs handskrivna receptbok och en deltagare visade upp sin släktings receptbok! Rasbiologin 1922-1935. Protesterna mot kalhyggen eller som idag gruvbrytning. Här finns också övriga världshändelser som tidsmarkörer t.ex. s322) Kristallnatten 1938; s332) Annektering av Sudetenland 1938.

Titel: Den syftar på Sivs och Nilas mötesplats. Omslagsbild: Skulle kunna vara Siv och delar av huggarlaget.

Språk: Lättläst, bra flöde, en 'bladvändare' trots tidsväxling som ibland stoppar upp läsflödet. Roligt med det gamla uttrycket 'härikring' i stället för häromkring och ordet 'kolonat' = av den sv. staten upplåten jordlägenhet på kronopark i Norrland och Dalarna (enligt SAOL).

Starkt stycke: s95) Om borgmästare Carl Lindhagens mening att samer borde ha en egen riksdag: s260-263) Om Sivs möte med den gamla samekvinnan; s313) Farmoderns råd till Fanny om hämndens förödande kraft; s404) Hon/Eva går långsamt ner till strandkanten.........Dolda fragment finns kvar under mossan, men i så fall bara små och osammanhängande. 

Recensioner: UNT/Vivre Ivarsson: "Hjortronmyren" är en finstämd kärlekshistoria som tyvärr brinner lite för mycket för informationsförmedling.

Lektörsomdöme/Caroline Svensk: Lagerlöf målar skickligt upp ett svenskhistoriskt perspektiv med kvinnans roll i ett mansdominerat yrke i fokus. En kärleksberättelse på flera plan - dels mellan människor, dels till skogen. 

Sammantaget blev cirkeldeltagarna mycket berörda av denna berättelse om ett stycke svensk/samisk historia. Bl.a. om rätten till den livsstil vi föds in i eller väljer att leva i. Tyvärr finns dessa motsättningar kvar i vår samtid, om än inte med riktigt lika starka inskränkningar som då. 

Avslut: Cirkeln har sammanställt frågor till Ulrika Lagerlöf, som vi ska ställa till henne den 6 maj på Bkens Afton. Ett intressant samtal som jag sammanställer här framöver. 

//Eveline

Övriga delar i Timmertrilogin:  Blekjorden  och Kärnveden

Den 1 april var jag som Sundsvalls Läsfrämjare inbjuden till Rebeckasystrarna i Sundsvall för att hålla en bokföreläsning med boktips. Litteraturen skulle fokusera på starka kvinnor från förr och nu, som författare eller som starka kvinnor i allmänhet. Numera finns det mycket skrivet av och om kvinnor, så det tar sin tid att göra ett urval. Det blev om historiska, nutida och fiktiva kvinnor!

Rebecka är namnet på den kvinnliga grenen av Odd Fellow Orden. I Sundsvall finns Rebeckalogen Nr 48 Aftonstjärnan. Till jul delar de ut matbidrag, som de samlar ihop medel till genom exempelvis lotterier, frivilliga insamlingar och loppisverksamhet, restrerande del har skänkts från svenska Odd felloworderns humanitära fond, enligt artikeln i Sundsvalls Tidning. 

Några ord om mig! Min fantastiska tid som Sundsvalls Läsfrämjare började juni 2024 så jag har ett par månader kvar till juni 2026, med den fina ”titeln”! Och haft möjlighet att sprida läslust, min passion, i form av bokprat så här och i andra sammanhang. Jag började leda bokcirklar på stadsbiblioteket 2012, Riksteatern Sundsvall 2019 och Vängåvans bokhandel2024. Läsfrämjare har jag varit under alla år jag haft bokcirklar på varierande sätt och kommer att fortsätta vara, så länge lusten och orken finns. Jag tycker om att skriva om böcker, att formulera mig och utveckla språket är viktigt för mig, men inte att författa egna romaner, som jag fått frågan om. Men som läsare för jag gärna ut författarens berättelser, i samtal och i min blogg.  

TITLAR JAG VALDE TILL DENNA FÖRELÄSNING:

Penningen och kärleken (1908) av Frida Stéenhoff (1865-1945) Den berör ämnen som nu, 118 år senare fortfarande eller på nytt är aktuella, även i vårt land. I debattskriften skriver Frida att det finns ”två stora motorer” i världsmaskinerietenningen och kärleken. Hon menar att kärlekens slaveri under penningen medför att kvinnan blir slav under mannen. Hon ger perspektiv på prostitution i skilda historiska miljöer. Idag ser vi att unga kvinnor väljer att bli ”soft girls” eller ”trade wifes” och därigenom äventyrar sin egen fria självständighet, både ekonomiskt och samhälleligt.  Frida Stéenhoff var långt före sin tid!

En tänkvärd övergång till nästa bok: 

Kungshamra (2025) av Yvonne Hirdman 1943) född i Stockholm. Historiker och professor emerita vid Sthlms universitet. Hon har bl.a. bedrivit genusinriktad forskning och är särskilt känd för att i Sverige ha lanserat begreppet genus (1988). Förutom böcker om genus, jämställdhet mm har hon skrivit biografier Den röda grevinnan: en europeisk historia (sin mors historia) 2019; självbiografin Medan jag var ung 2015 och nu denna roman om Korta ögonblick av liv ett par dagar 1967, som kom augusti 2025. Den handlar om åtta unga studenter i Stockholm 1967, som satsar på s.k. fri kärlek, delat ansvar och försök till jämställt samliv.Det är intressant hur författaren skriver fram dessa karaktärer då och nu trettiotre år senare, när de undrar vart livet fört dem.

Hjortronmyren (2024) av Ulrika Lagerlöf (1984) i Uppsala. Boken är del ett i romantrilogin ”Timmerfolk”. Här vävs historiska och samtida berättelser samman med fokus på skogslandskap, arbete och de ofta osynliggjorda kvinnor, som verkat där. Del 2) Blekjorden Del 3) Kärnveden. Lagerlöf hämtar inspiration från sin egen släkthistoria och skildrar livsvillkor, kärlek och konflikt i miljöer präglade av både slit och samhörighet.

Här är två kvinnor i fokus – Siv 1938 blir från 17 års ålder satt att arbetar som kocka för 10 skogshuggare (hon bor tillsammans med männen i en skogshuggarkoja). – Eva 2022 är kommunikatör för ett skogsbolag. Hon skickas till orten Djupsele i Västerbotten för att samtala (eller tala tillrätta) ortsbefolkningen, miljöaktivister och samebyn.

Dubbelporträtt (2021) av Agneta Pleijel (1940) f i Stockholm. Två giganter, Agatha Christie och Oskar Kokoschka porträtteras av en tredje gigant, tycker jag. Min första bok av Agneta Pleijel är Vindspejaren (1987) som handlar om hennes mormor och indonesiske morfar. Lord Nevermore (2005), om vänskap, manlig vänskap och om kvinnan i båda männens liv. Det är en av mina allra bästa läsupplevelser.

Men tillbaka till denna bokpärla, av ett helt annat slag. Verkligt är att Agatha Christies dotterson Michael Pritchard besöker ett galleri i London 1969, där man visar en utställning av Oskar Kokoschka. Han har en önskan att den österrikiske konstnären ska måla ett porträtt av hans mormor till hennes 80-årsdag. Och så blir det! De båda giganterna är skeptiska till detta, men allt eftersom utvecklas samtal och rentav vänskap dem emellan, som varade livet ut. Kring denna udda relation har Agneta Pleijel skapat en fri romanfantasi. Hon följer deras biografier i sin bok, men samtalet dem emellan är fiktivt. Lättläst, humoristiskt, bra flöde med korta kapitel. Extra: I Babel 29 mars handlade det om ”påskekrim” som vi tagit efter av norrmännen – och Agatha Christies dottersonson James Pritchard listade sina Christie favoriter. Lite roligt när händelser sammanfaller!

Här brusar strömmen förbi (2020) en memoarbok av Stina Ekblad (1954) i Solf, Österbotten. Skådespelare med många strängar på sin lyra, nu även författarskap. Har ni blivit kär i en bok? Det har jag – och detta är en sådan. Kärlek vid första ögonkastet – Se bara omslaget – den lilla yra flickan och den njutningsfulla mogna kvinnan. De rosa sidorna, bilderna och framför allt att läsa hennes text – är som poesi i mina öron. Om barnet, flicka, tonåringen, kvinnan, mamman, gumman! Alla åldrar har ett eget kapitel mellan de rosa sidorna. Med citat, andras och egna dikter! Så vackert – ett poetiskt försvar för poesin, musiken och vårt behov av skönhet.

Nu blir det med lite småmysigt ”påskekrim” i Agatha Christies och Maria Langs anda:

Döden tar semester (2025) av Carina Burman (1960) i Norrköping, författare och litteraturvetare, forskare vid Uppsala universitet. Visst är det ett tilltalande omslag för oss som var med på den tiden. Året är 1956. ”Florrie” Granat en bildad, språkrik och klipsk hjältinna, arbetar som deckarrecensent på en tidningsredaktion. Hon är överarbetad och behöver vila. Hennes chef beordrar vila söderut och har bokat henne på en bussresa till Rom. Vilken fantastisk framsynt chef, med tanke på tiden! Men blir det så mycket vila för henne? Allt kan hända på en bussresa med många passagerare av skiftande karaktärer och med skiftande vandel. En trevlig läs- och reseupplevelse. Författaren skapar bilder av tidsandan och de krigshärjande länderna. Vi får följa med på denna litterära, kulturella och mystiska resa i en behaglig takt och i en lättsamt och trevlig berättateknik.

I dagarna kom uppföljaren: Bitter Amore – Florry hoppar av bussresan och stannar kvar i Rom. Hon umgås mest med sin skrivmaskin och en katt, som kanske heter Bang. Allt är bara charmigt och skojigt, hela boken är som ett balsam för en nyhetsskadad själ, skriver Cecilia Hagen i Expressen. Ännu en anknytning till Frida Stéenhoff, vars syster Ellen Hagen är farmor till Cecilia Hagen, som nyligen var i Sundsvall och besökte Fridas staty!

Döden tar semester har jag skrivit tidigare om i bloggen, läs här!

Carina Burman är känd för sina historiska romaner, med fokus på kvinnors liv i olika klasser bl.a.  God Natt Madame om Anna Charlotta von Stapelmohr gift Schröderheim , som var god vän med Carl Michael Bellman på 1750-talet. Den har jag också skrivit om tidigare i bloggen läs här!

Gloria – I rasismens skugga (2024) av Elisabeth Åsbrink (1965) i Göteborg om och med Gloria Ray Karlmark (1942 Arkansas, USA) (g 1966 m svensk formgivare Krister). – Den 4 september 1957 möttes den fjortonåriga Gloria Ray av beväpnade soldater på väg till skolan i Little Rock, Arkansas, USA. Deras uppdrag var att hindra Gloria och åtta andra svarta ungdomar att ta steget in på den helvita skolan central High School.President Dwight Eisenhower satte in elittrupper för att eskortera ungdomarna, händelsen blev en världsnyhet och bricka i det kalla kriget. De nio ”The Little Rock Nine”, blev ikoner i medborgarrättsrörelsens historia, fick stå staty och utmärkelser. Men priset blev högt för ungdomarna med trakasserier, våld och dödshot.

I boken berättas också om den amerikanska rasismen och slaveriet den vuxit fram ur. Jag var 13 år när jag hörde om detta hemska på radion, så det var en stark upplevelse att träffa Gloria Ray i Söråker 2024, när hon var där med Elisabeth Åsbrink och föreläste. Att få boken signerad av henne kändes magskt.  

Godnattsagor för vakna vuxna (2024) av Stina Wollter (1964) i Sollentuna. En till stark förebild med sitt konstnärs- och författarskap. Hon är orädd och modigt ställer hon upp för och belyser kvinnors kamp med kropp och själv. Godnattsagor för vuxna är sagor med Stina Wollters rättframma och lite busiga framtoning. Välkommen att vandra in i en samtida sagoskog av berättelser.  Alla sagor inleds med en målning / teckning som antyder sagans innehåll.

T.ex. s 209) Doften –  om en stad, en gång en grön och blomstrande stad – som nu var en mycket grå och kal stad – och hur det kom sig att den åter började blomstra med människors kreativitet, passion och kunskap om det som kan förloras. Det genom en doft – Philadelphus coronarius – Schersmin!

Birgitta och Katarina (2006) av Alexandra Coelho Ahndoril (1966) i Helsingborg. Hon och maken Alexander Ahndoril, författar böcker under pseudonymen Lars Kepler. Detta är en bok hon skrev innan makarna började skriva kriminalromaner.

Heliga Birgitta levde större delen av sitt liv (1303–1373) som hustru och mor. Romanen är i första hand en berättelse om människorna bakom historieskrivningen. Den följer Birgittas väg från barndom till vuxenhet, vidare till det svenska hovet och fram till uppenbarelserna, resan till Rom och hennes långa väntan på påvens återkomst från Avignon 1377. Här finns också det smärtsamma dramat mellan Birgitta och hennes följeslagare, dottern Katarina.

Författaren har med lika stor trovärdighet skildrat den danske astronomen Tycho Brahes sista år på Ven i boken Stjärneborg.

Jag vill vara FRI, förstår du. (2024) En bok om Viola Wahlstedt av dotterdottern Malin Wahlstedt (1966). En märkvärdig kvinna, ett yvigt liv under 1900-talets första 9+ år. Egotrippad, multibegåvad skulptör som blev frilansjournalist och barnboksförfattare. Frilansande utrikeskorrespondent i Sovjet, Nazityskland och spanska inbördeskriget. Brevväxling med Astrid Lindgren. Mormor Viola var Malins stora förebild. Hon representerade äventyret, att ta ut svängarna, följa sina ingivelser och leva för passionen. Hon var begåvad men saknade tålamod, ekonomiskt sinne och ansvarskänsla.

En kvinnas värde: Lögner om kön och pengar (2025) av Katrine Kielos (1983) i Lund. Kvinnor har ett annat förhållande till pengar än män. Genom årtusenden har vi upprepat att mannen är familjens försörjare, att kvinnan tar mindre risk och förlorar sitt värde snabbare när hon åldras. V gjorde detta till sanningar som präglar även vår tid, sagor som ligger djupt gömda i vårt kollektiva ekonomiska undermedvetna. Problemet är bara att det är skitsnack! Författaren visar hur en uppsättning lögner har format kvinnors självbild vad gäller arbete och pengar, ungdom och åldrande, sex, skönhet, kärlek, risk och girighet. Framför allt är det en inbjudan att tänka om: Låt inte lögner bestämma vad du är värd! Vad är du egentligen värd?

Systrarna (2022) av Anna Jörgensdotter (1973) i Sandviken – Jag kom i kontakt med henne via Kulturföreningen Tidsspegeln 2016 då hon var i Sundsvall och föreläste om sin bok Drömmen om Ester – en poetisk romanfantasi som skildrar konstnären Ester Hennings liv och kamp för att bli erkänd i en manlig dominerad värld.  Rekommenderas också!

Men idag har jag med denna, som jag hittade på biblioteket för ett tag sedan – inte läst men bokomslaget och baksidestexten lockar: På hennes balkong samsas mynta, pioner, penséer och katter med berättelser från olika tider och platser. Här samtalar Anna med sin farmor, med Kathy Acker och vännen Adela, med Sonja Åkesson, Sara Lidman, Frida Kahlo, Molly Johnson och många fler. Dessa samtal är jag nyfiken på!

Så vill jag avsluta med en bok av en lokal författare:som till vardags är journalist på Sundsvalls Tidning.  

Tapetserarens dotter (2025) av Katarina Vikström (1962) – En samling krönikor i lokaltidningen ST, där hon till vardags är journalist. Genom hennes iakttagelser fångas både vardagslivets fallgropar och finstämda ögonblick. Som läsare kan man känna igen sig i varje ögonblick hon skildrar. Nu tillhör vi den äldsta generationen – så var finns instruktionen? kan vi fråga oss!  Varje vardagsbetraktelse avslutar Katarina med meningar som rimmar. Som en knorr att dämpa det hon just satt fingret på – fascinerande!

Här knyter jag ihop mitt bokprat om kvinnors liv och starka kvinnohistorier av kvinnor som gett avtryck och trevliga läsupplevelser – intressanta förebilder

Efter teaterföreställningen ”Blott ett annat namn för ljus” den 28 mars 2026 med Donna Donna Teatern på Sundsvalls Teater, träffades deltagarna i novellcirkeln den 30 mars för att samtala och jämföra hur vi upplevde dramatiseringen 2024 av novellen från 1911.

Deltagare i novellcirkeln: Sylvia Selander, Inga-Lisa Gebarth-Fager, Jana Lind Olsson, Monica Persson, Siv Fahlgren, Gabriella Bylund, Karin Wallin samt cirkelledarna: Berit Klaesson och Eveline Santner.

Deltagarna har fått kopia av mejl från Donna Donna Teatern där Felicia Ohly (regissör och manusförfattare), svarar på frågan när och hur hon kom i kontakt med Fridas novell;  Isabelle Heds intervju med skådespelare Eddie Mio Larson inför premiären på Strindbergs Intima Teater, Stockholm; Recension av Maina Arvas i kultur@dn.se 2024.

Vi börjar även denna gång med en kort reflektion av var och en:

-Berördes av Eddie Mio Larsons fantastiska scennärvaro- vilket skådespel! -Berördes av hans androgyna kroppspråk; -Budskapet blev tydligare och berörde mera; -Så pampigt i början med den förtätade musiken och känslan av mörker; -Fantastiskt! -Berördes av kärlekshistorien; -Berörd av den förtätade stämningen, mörkret, så tyst i hela salongen; Jag blev tagen av trovärdigheten i skådespeleriet; -Jag berördes av stämningen i salongen – det var knäpptyst; -Då och då ett skratt men mest andäkti närvaro av hela publiken; När Mikael dansar med sin tröja och lägger tröjärmarna om sin hals (en önskan om Ethels armar); Och till denna dans Elvis Presleys ”Unchained Melody” (I’ve hungered for your touch) var hjärtskärande.

I fri diskussion jämförde vi Fridas och Felicias texter. Hur en text kan förmedla samma eller olika budskap, i detta fall också beroende av tidsperspektivet. 115 år är en lång tid, samhällsstrukturer och lagar har förändrats, attityder förbättrats. Vi vågar hitta vårt inre och göra fria val.

Frågor väcktes: Vad är lycka? Har alla verkligen ett val?

Vi tänker att det som hände Ethel utvecklade henne. Och samtalar även kring Fridas text i ”Feminismens moral, som också finns i antologin, om kön, klass och själar!

EN STARK UPPLEVELSE var en gemensam reflektion.

OCH att det var en tänkvärd och givande studiecirkel - läsa bok/samtala/se föreställning/efter-teater-samtal

Noterat av Eveline Santner och Berit Klaesson

Elvis Presley - Unchained Melody + Indianapolis Airport TRIBUTE 1977 AI 4K Restored  (WOW vilken röst och känsla Elvis hade :-)

/Eveline