HELGA av Bengt Ohlsson - Vängåvans Bokhandels Bokklubb

I bokklubben på Akademibokhandeln Vängåvan i Sundsvall blev vi 13 deltagare, som den 14 april träffades för att samtala om romanen Helga, en av Bengt Ohlssons parafraser/pendanger till  Doktor Glas  av Hjalmar Söderberg. Den första om pastor Gregorius, som kom 2004 fick författaren Augustriset för. Efter 20 år kom 2024 romanen Helga. Den 29 april kommer Bengt Ohlsson till Vängåvans Bokhandel och Bokens Afton för att prata om romanen. Bokklubben har sammanställt frågor till författaren. Men först en sammanställning av boksamtalet.

Helga            av    Bengt Ohlsson

Handling: Året är 1937. Helga, änka efter pastor Gregorius sedan över 30 år, är nu i sextioårsåldern, har tre vuxna barn och gift med Ivar. Dottern Signe, som Helga hade före Ivar samt de gemensamma sönerna Holger och Bosse. Helga har i hela sitt vuxna liv ljugit om vem som är far till Signe och lärt sig att leva med lögnen, som en sanning. Nu tycks det vara dags för avslöjandets ögonblick. Helga får ett brev, vars innehåll om en dagbok från tiden då hon väntade Signe, kommer att äventyra hela Helgas liv och påverka dottern för all framtid. Som bekant kommer inte en 'olycka' ensam och Helga måste ta fler än ett livsavgörande beslut.

Vi börjar samtalet med att kort berätta vem/vad som berörde oss mest: Helgas liv full av livslögner och konflikter; hennes relation med dottern; väninnan Agnes svek; hur ytlig Helga kändes inledningsvis, men växer allteftersom; hennes svaghet; inställning till livet; rädsla för att bli avslöjad; vad är egentligen kärlek och trygghet; den kravlösa hushållerskan Hermine; den totala tillgången till Helgas tankar; livslögnen som fenomen; kylan som dottern visar modern; spänningen mellan mor och dotter;

Helga är 'så mycket' mor för Signe. Den biologiske fadern svor sig fri vid barnets födelse, därav lögnen att Gregorius var fadern. Helga överkompenserar Signe för detta och hennes lögn blir allt djupare och svårare att erkänna. En livslögn skaver trots att vi vänjer oss. Helga är beräknande och kylig, 'fiskar' efter sympati, vältrar sig i självömkan och är ständigt rädd för avslöjandet. Hon får det tufft i alla sina relationer. Även de vuxna sönerna tar parti mot henne, vid avslöjandet om Signes biologiske far. Med sin livslögn har Helga svikit alla, även sig själv. På den tiden var det inte enkelt att berätta om barn utom äktenskapet, som i våra dagar. 

Signe är ett påfrestande barn med alla frågor om den hon trodde var hennes far. Helga ville skydda Signe från dåtidens skam, att vara född 'oäkta' och rädda sig själv från sin skuld och skam, att ha varit 'otrogen'. Signes oförsonlighet är smärtsam för dem båda.

Ivar tar avslöjandet förvånansvärt lugnt, när Helga till slut berättar för honom. Ett lugn, som bara kommer ur hans egen rädsla för den hemlighet han bär på. 

Agnes, Helgas käraste väninna sedan många år, visar sig också svekfull, med sin hemlighet.

Hermine, den trogna hushållerskan, är den enda som Helga känt sig riktigt förtrolig och trygg med. Men Hermine drabbas av stroke och blir ovetande om Helgas livslögn. Hur hade hon reagerat om hon fått veta detta innan? Nu blir Hermine helt beroende av Helgas omvårdnad och därigenom den enda som visar Helga äkta kärlek och tillit. 

Sammanfattning: Helga är ett rikt nyanserat och komplicerat relationsdrama, full av lögner och hemligheter. Avslöjandet om den biologiske fadern blir ett omtumlande slag för hela familjen. För Signe en möjlighet att komma till botten med sin känsla sedan barndomen, av att 'inte höra till'. För sönerna en bekräftelse på något de känt av under uppväxten. För maken Ivar en ursäkt, att inte vara ensam om att svika. För Helga en lättnad ändå, att slippa bära på sin livslögn, alldenstund Signe är gravid och lögnen skulle ha vidgats än mer. Kan mor och dotter nå försoning och förlåtelse trots denna fördjupning av svek? 

Kan ett långvarigt och kärleksfullt samliv överbrygga lögner och svek som uppdagas? Vilket ansvar har Helga/vi för sådant som skedde för ett helt liv sedan? Vilken skuld har hon/vi till människor som hon/vi knappt minns? Kan hon/vi få förlåtelse när tid har passerat?

Språket: Bengt Ohlssons romaner är trots djupa och svåra ämnen, alltid lättlästa och intressanta att diskutera. Med ett behagligt språk, ett starkt driv och bra flöde, når texten in i läsaren. Avsaknad av kapitel gör läsningen något 'febril'. Det är svårt att själv göra paus!

Omslag och titel: Vackert och talande - med Helga i profil.

Avslut: Ett fascinerande romanbygge (ex. s157 o 159); En spännande och oväntad upplösning gör Helga till en angenäm läsupplevelse, som dröjer sig kvar. 

Extra: Det blir spännande att höra Bengt Ohlsson berätta om sin skrivprocess och att få ställa bokklubbens frågor om Helga till honom. Om möjligt gör jag en sammanfattning av författarmötet separat. 

//Eveline

Tillägg: I en annan bokcirkel har vi nyligen läst Doktor Glas - sammandrag här i bloggen.