MÖDRAMÄRG av Tina Harnesk - Sammandrag - Bokcirkel Stadsbiblioteket och Folkuniversitetet, Sundsvall
En bladvändare och starkt fascinerande berättelse - som pendlar mellan tre kvinnoporträtt, Nienna, Maud, Majalis under tre tidsepoker, 1650-1970-2020-talen! Det blir spännande cirkelsamtal på tisdag, skrev jag en dag innan och det blev det! Vårens första med några nya deltagare i båda grupperna, så trevligt! Vi som samtalade var Amanda, Andreas, Elisabet, Ellinor, Eva, Kerstin, Margareta, Maria, Romina och Inga-Lill, Karin Lina, Marie, Sara, Siv, Tove, Gunilla samt Eveline. Berit och Annette lämnade sina synpunkter via mejl och telefon.
Cirkeldeltagarna önskade en "bladvändare" efter höstens ganska tunga och omfattande titlar. Det tog lite tid att hitta rätt, då kriterierna är specifika, bl.a. ska böckerna finnas i pocket och som låneexemplar på bibliotek. Jag har läst Tina Harnesk debut Folk som sår i snö (årets bokvinnare 2023), som lämnat djupt avtryck i mig. Valet blev enkelt, det är författarens andra roman, finns i pocket och "en-måste-läsa-bok" enligt omslaget.
"Harnesk skriver med glöd", citat från förlagets bokomslag: I Mödramärg fördjupar sig Tina Harnesk i en annan del av den samiska historien och sin egen lulesamiska släkts öden.
Handling kort: I nutid följer vi Majalis graviditet och tillsammans med Stigga, Anne, Torsten och Paula i deras försök att stoppa den hotande exploateringen av marken och berget Fálfforijdda samt Majlis föräldrar, Maud och Allans samliv. I dåtidens 1600-tal kämpade Nienna, mannen Antur, deras dotter Várvá med noajdden Sjul Diehttis förbannelse och mot herrarnas, bergmästare Spiuts råa ignorans av naturens krafter. Moderskap och exploatering av Sápmi står i fokus. Det nutida gruvhotet i romanen är fiktivt, men det pågår ett flertal liknande processer i Sápmi där samer och naturskyddsorganisationer slåss för att freda markerna.
Vad berörde oss mest: Många olika intressanta ingångar, släkten Mársso, samernas behandling och levnadsvillkor på 1600-talet; Ögonöppnare; Magisk realism 1600-tal; Anturs livsöde och Niennas känslor; Grannsamverkan; Sorglig mor-dotter-relation; Språket, konstant dysterhet; Dagboksbladen där läsaren anar en annan bild av skeenden; Precist språk, humor, kärleken; Prologen gäller alla mödrar; Familjehemligheter, kampen då och nu; Styrkan i beskrivningen av en födsel i prologen sätter tonen för hela boken; Mycket i de två berättelserna, begmästarens kamp; Styrkan i den samiska själen; Förklaringen om Allan; Silverskatten en skröna? Gruvbolagets grymma behandling av samerna (lapparna); Mauds positiva förhållningssätt till Allans alla barn med familjer, utanför deras äktenskap; Den fina vänskapen som växte fram mellan Majalis och Paula; Den starka tron på naturens visdom.
Budskap: Allt går igen, exploatera, effektivisera, tjäna pengar på bekostnad av natur, kultur, människor och platser; Ett politiskt budskap med snygg 'förpackning'. Vi måste vara vakna och lyssna på det som är underförstått; Kämpa för naturen och människors överlevnad i den; Dubbelheten i föräldrars beteende, där bådas 'falska' livsval gör barns liv oäkta. Och nu finns ingen kvar att ställa till svars. Människan klarar sig inte ensam, har behov av vänskap.
Både i föräldraskapet och samhälleligt - de som tidigare bestämt förödande villkor, kan inte ställas till svars. Ett förlåt från någon som är ansvarig, många led senare, är ändå en väg till försoning. Om svek, skuld och förlåtelse. s152) Nienna vill trösta, letar efter förlåtelse i sitt hjärtas skrymslen, men fann intet. Sveket var en kil mellan makarna. (Även mellan Maud och Allan).
Mystik: s84) Vad kallas det, undrade Majalis, när man fortsatte höra någon "gå före sig", trots att ingen kom? Omen?
Språket: Varmt och njutbart. Tina Harnesk besitter en unik språkglädje, med ålderdomliga ord som t.ex. "ånyo" på s316 :-). Från starka uttryck till mjuka varma meningar t.ex. s31) Han saknade henne, kanske till och med mer än han längtat efter henne när hon levt. Lättläst med en berättarstil som håller läslusten levande - en riktig "bladvändare". Beskrivande in i minsta detalj, t.ex. s192) när Nienna såg bestraffningen av Orddot Gilli på trähästens egg. En sådan grymhet, måste vi som läsare reagera på! Avvägda kapitel med anpassade titlar till berättelsen i då- och nutid.
Humor: När Stigga (surgubben) lurar Sven från gruvbolaget åt andra hållet i sjön och då han fördröjde "herrarnas" ankomst till Vuojat s222).
Titel: Mödramärg=Essensen av en mor och moder naturs själ s452) Hur man fortsätter leva efter att man brutit märgen ur sin egen kropp och släppt själen att leva i exil utanför.
Omslagsbild: En järv/Bergsmästare Spiut; Fjället Fálfforijdda; fågeln utför fjällbranten (Fálffor betyder svala) eller är det dödsfågeln Guottalm/skuggfågeln (s349);
Meningar/Metaforer: s128) Stämningen var tät som frusen blåbärssoppa i rummet; s319) Också familjehärvan var kletig massa i munnen; s320) Majalis = Convallaria majalis = Liljekonvalj. s142) Tankarna fick inte fäste i någonting. De flesta var hala och gled undan för henne som glatta bergssidor efter regn. De andra sjönk som tunga malmklumpar mot sjöbotten.
Stycken: s32) Var det det som kallades för trandans? Att röra sig så på tå, tills vingarna sträcktes ut och bar en bort? s61) Ingenstans hejdades synen av oväsentligheter. Allt som var där.....frusen vass om senhöstarna. s129) Händer..., mumlade Nienna till natten och såg framför sig Anturs starka, grova tummar. Den högra handen, lytt men perfekt med sina tre fingrar.......Två fingrar för lite var han född med, men ändå var hans fingrar de vackrast tänkbara.
Recensioner: kapprakt.se Stark och underhållande uppföljare. Tina Harnesk gjorde en riktig succédebut med sin Folk som sår i snö. Nu är hon tillbaka med uppföljaren Mödramärg, kvar i sina samiska rötter utforskar hon, som titeln antyder, mödraskap, men också exploateringen av Sápmi i två olika tidsepoker. Det är en modern version av Davids kamp mot Goliat, eller snarare två versioner, två olika kvinnor som slåss mot två olika övermakter i två olika tider. Och så mycket mer än det, bjuder författaren oss läslyckliga mottagare på.
Svt nyheter/Ida Åstot: Författarsamtal - Tina Harnesk om boken Mödramärg Harnesk är tillbaka: Svenska folket behöver en käftsmäll.
Amnesty Sápmi: Mödramärg Jag ville rikta ljuset mot vad som sker i Sápmi och vad som länge har pågått här. "Mödramärg" är både essensen av en mor och moder naturs själ.
Feministbiblioteket/Hanna Lager: Boken blev mer och mer en politisk pamflett. Man kan väva in politik i romaner, men inte så övertydligt. Mödramärg var ingen dålig bok och Tina Harnesk skriver med bra driv, men den föll helt enkelt inte mig i smaken.
Lektörsomdöme/Ines Lohr: Boken är mäktig tack vare två fascinerande skildringar - nu och förr - som flätas ihop, samma område, samma konflikt. Om samernas historia, traditioner och seder, vilka ibland känns som gåtor. Det gäller att ge sig tid och inte tappa fokus i den angelägna men för långa romanen. Synd att den inte stramades åt eller delades upp i två band. Helhetsbetyg 4.
Min personliga avrundning: Ett imponerande romanbygge. En underbar, intressant och viktig bok, som tar upp gamla och nya oförrätter. Med magiska/övernaturliga inslag - finns/finns inte!? Svårt att sluta läsa/lyssna, som jag gjorde med Patricia Fjällgrens fina inläsning. Till skillnad från förlaget och recensenterna, är det TRE kvinnor och TRE årstider för mig, då Mauds berättelser via årsdagböckerna också är ett viktigt kvinnoporträtt.
Rekommenderas - med ett "aber": en ordlista över alla samiska ord och uttryck skulle underlätta och inte stoppa upp läsflödet. Eller är det en medveten tanke hos författaren, att läsaren ska ana hur det är, att inte ha tillgång till språket? Snyggt i så fall, tänker jag!
//Eveline