SINGOALLA av Viktor Rydberg - En bokcirkel för TVÅ
Denna klassiker, med originalutgåvan från 1857 läste jag för många år sedan. Nu i augusti 2021 - 164 år efter första utgåvan, läste jag om den tillsammans med Sandra i vår "Bokcirkel för två".
En klassiker som fortfarande fascinerar i innehåll. Med fantastiska illustrationer av Carl Larsson. Historien utspelar sig på 1300-talet. Huvudkaraktärerna är riddare Erland Månesköld och Singoalla, en flicka från ett främmande och folk. Innehållet är både ljuvt och hemskt, ljust och mörkt, kärlek och sorg och med tanke på den samtid den skrevs, intressant i sin berättarstil.
Budskap: kärleken kan övervinna mycket, men inte så stora klasskillnader.
Språket: vacket 1800-tals språk, omarbetad 1991, vilket gör den mer lättläst än originalversionen. Bra längd på kapitlen.
Singoalla har följt mig sedan ungdomen. Det är en "tidlös" berättelse om ljuv kärlek och bittert svek.
Sandra och jag tyckte mycket om illustrationerna av Carl Larsson. De är talande och stämmer överens med texten i varje kapitel. Så även omslagsbilden, där riddaren sitter på sin häst i full utrustning och siktar med sin pilbåge in mot den mörka skogen och en mörk man, Assim, från det främmande farliga folket.
En del bilder framkallar stort obehag och negativa känslor, som förstärker texten.
Vi tyckte att den var fin att läsa, men berördes illa av mycket, bl.a.pojken Sorgbarns öde.
Dock är slutet fridfullt och visar på hoppfull förlåtelse.
Övrigt: sist i boken finns intressant information om Viktor Rydberg och Carl Larsson.
Recensioner: mimersbrunn; boksidan; litteraturbanken
Avslut: mitt sammandrag av vårt samtal blev i samma anda som berättartexten - något högtravande. Vilket visar, att vi gärna influeras av den text vi läser - i alla fall jag!
//Eveline
SINGOALLA av Viktor Rydberg - En bokcirkel för TVÅ
Inga kommentarer hittades.