BITTERT, AMORE! av Carina Burman

Med förväntad förtjusning har jag läst boken som Ina Hurtig på Vängåvans bokhandel och jag ska parallelläsa och recensera tillsammans för bokhandelns VeckoMagazin. Så som vi gjorde med Döden tar semester förra året. Det var så roligt, så vi ville göra om det med den andra fristående delen. Detta är mina reflektioner, som senare ska fogas ihop med Inas. 

Bittert, amore!    av  Carina Burman

Handling: I den första boken i serien om deckarrecensenten Florrie Granat, valde hon att stanna kvar i 'den eviga staden' Rom, när övriga sällskapet åkte hem till Sverige. Hon kan lika gärna vistas i Rom och läsa/recensera till redaktören på tidningen i Stockholm. (Distansarbete är inget nytt!) Florrie hyr ett ganska enkelt rum och trivs bra med sin skrivmaskin och en katt, som hon kallar Bang. Hyresvärdinnan och ett par kvinnor till i kvarteret, håller ett vakande öga över Florrie, som rör sig hemvant runt om i kvarteren. Hon träffar en kamrat från studietiden, som introducerar henne i en grupp arkeologer. Georg Brandt från bussresan i förra boken dyker också upp och äventyret kan börja. Än en gång får Florrie användning för sin skarpa slutledningsförmåga. Det märks att Carina Burman trivs att skriva i Agatha Christies och Maria Langs stil om kärlek, sexualitet, hemligheter, ära, berömmelse, misstag, ond bråd död samt upprättelse och upplösning.

Bittert, amore! börjar lika trevligt med förteckning över karaktärerna med namn och yrke samt en karta över Rom med Svenska institutet, händelsernas mittpunkt, inprickat. Karaktärsbeskrivningarna är även här precisa och trevliga. Året är 1956 och handlingen utspelar sig bland arkeologer, som arbetar på en etruskisk utgrävning i den kvävande augustihettan. Redan i första kapitlet höjer Carina Burman spänningen, med sitt karaktäristiska sinne för 'torr humor', som löper romanen igenom. Och kärleken, den infinner sig såklart i Rom - s227) Inom en vecka kastas Florrie mellan världens fasa och hennes egen lycka.

Författaren skriver med 1950-talets kvinno- och manssyn, en över- och underordning som 2026 inte är helt borta, samt gammaldags attityder och värderingar. Jag stördes av onödigt många upprepningar om 'Veras' glipa mellan framtänderna; för detaljerade beskrivningar med utgrävningstermer blev tråkigt; ibland för glättigt eller klämmigt "klämkäckt" - för att använda mig av dåtidens språkbruk. Helt tidsenligt egentligen, även Maria Lang höll en "klämkäck" ton märkte jag, när jag nyligen läste om en av mina favoriter Kung Liljekonvalje av dunge, som åter är aktuell att läsa. 

Språkbruket andas 1950-tal i ord, uttryck och stavning: snygga spiror, för hundra gubbar, nä, dra på trissor, det är lätt att säga tulipanaros, hurran, hedersknyffel, brallis/toppsnäcka, hamna i beråd (tveka) mfl. Läsaren får en lektion i historia; s228)Ockhams rakkniv; s270)Var och varannan etrusk hette Lars; samt bildning i främmande ord; parlatoriet=samtalsrum; abderit=dumskalle; tusculum=tillflyktsort; Lagom långa kapitel med trevliga rubriker. 

Tidsmarkör: Kung Gustav VI Adolf är med i berättelsens utgrävningar som amatörarkeolog - trevligt inslag! Veras kläder ger mig nostalgikickar - känner igen min egen tonårstid; shorts var inte lämplig klädsel i Roms centrum på 1950-talet; svensk stavning av Visky 1956;

Meningar: 83)saker och bilder är nog bra men hur kan de gå upp mot ord; 84)Natten var svart som sammet* och varmare än en svensk sommardag; s87)Vartefter kvällen led stillade stämningen och vi blev näsan filosofiska; 

Kuriosa: s270) Var och varannan etrusk hette Lars. 

Möter något mitt liv: Ja, jag har varit på Piazza dei Cavalieri di Malta  uppe på Aventinen, en av Roms sju kullar och kikat på Peterskyrkans kupol, genom "Roms nyckelhål" i den stora porten.

Avslut: En trevlig mysdeckare med stor portion humor och en nostalgitripp för oss som växte upp på 1950-talet :-)

//Eveline 

*Redan i första kapitlet undrade jag varför jag sitter här i Sundsvall och läser en bok att recensera, i stället för i Rom som Florry, där jag kunde få uppleva de varma sammetsnätterna samt njuta av italiensk mat och dryck?