BOKFÖRELÄSNING för REBECKASYSTRARNA

Den 1 april var jag som Sundsvalls Läsfrämjare inbjuden till Rebeckasystrarna i Sundsvall för att hålla en bokföreläsning med boktips. Litteraturen skulle fokusera på starka kvinnor från förr och nu, som författare eller som starka kvinnor i allmänhet. Numera finns det mycket skrivet av och om kvinnor, så det tar sin tid att göra ett urval. Det blev om historiska, nutida och fiktiva kvinnor!

Rebecka är namnet på den kvinnliga grenen av Odd Fellow Orden. I Sundsvall finns Rebeckalogen Nr 48 Aftonstjärnan. Till jul delar de ut matbidrag, som de samlar ihop medel till genom exempelvis lotterier, frivilliga insamlingar och loppisverksamhet, restrerande del har skänkts från svenska Odd felloworderns humanitära fond, enligt artikeln i Sundsvalls Tidning. 

Några ord om mig! Min fantastiska tid som Sundsvalls Läsfrämjare började juni 2024 så jag har ett par månader kvar till juni 2026, med den fina ”titeln”! Och haft möjlighet att sprida läslust, min passion, i form av bokprat så här och i andra sammanhang. Jag började leda bokcirklar på stadsbiblioteket 2012, Riksteatern Sundsvall 2019 och Vängåvans bokhandel2024. Läsfrämjare har jag varit under alla år jag haft bokcirklar på varierande sätt och kommer att fortsätta vara, så länge lusten och orken finns. Jag tycker om att skriva om böcker, att formulera mig och utveckla språket är viktigt för mig, men inte att författa egna romaner, som jag fått frågan om. Men som läsare för jag gärna ut författarens berättelser, i samtal och i min blogg.  

TITLAR JAG VALDE TILL DENNA FÖRELÄSNING:

Penningen och kärleken (1908) av Frida Stéenhoff (1865-1945) Den berör ämnen som nu, 118 år senare fortfarande eller på nytt är aktuella, även i vårt land. I debattskriften skriver Frida att det finns ”två stora motorer” i världsmaskinerietenningen och kärleken. Hon menar att kärlekens slaveri under penningen medför att kvinnan blir slav under mannen. Hon ger perspektiv på prostitution i skilda historiska miljöer. Idag ser vi att unga kvinnor väljer att bli ”soft girls” eller ”trade wifes” och därigenom äventyrar sin egen fria självständighet, både ekonomiskt och samhälleligt.  Frida Stéenhoff var långt före sin tid!

En tänkvärd övergång till nästa bok: 

Kungshamra (2025) av Yvonne Hirdman 1943) född i Stockholm. Historiker och professor emerita vid Sthlms universitet. Hon har bl.a. bedrivit genusinriktad forskning och är särskilt känd för att i Sverige ha lanserat begreppet genus (1988). Förutom böcker om genus, jämställdhet mm har hon skrivit biografier Den röda grevinnan: en europeisk historia (sin mors historia) 2019; självbiografin Medan jag var ung 2015 och nu denna roman om Korta ögonblick av liv ett par dagar 1967, som kom augusti 2025. Den handlar om åtta unga studenter i Stockholm 1967, som satsar på s.k. fri kärlek, delat ansvar och försök till jämställt samliv.Det är intressant hur författaren skriver fram dessa karaktärer då och nu trettiotre år senare, när de undrar vart livet fört dem.

Hjortronmyren (2024) av Ulrika Lagerlöf (1984) i Uppsala. Boken är del ett i romantrilogin ”Timmerfolk”. Här vävs historiska och samtida berättelser samman med fokus på skogslandskap, arbete och de ofta osynliggjorda kvinnor, som verkat där. Del 2) Blekjorden Del 3) Kärnveden. Lagerlöf hämtar inspiration från sin egen släkthistoria och skildrar livsvillkor, kärlek och konflikt i miljöer präglade av både slit och samhörighet.

Här är två kvinnor i fokus – Siv 1938 blir från 17 års ålder satt att arbetar som kocka för 10 skogshuggare (hon bor tillsammans med männen i en skogshuggarkoja). – Eva 2022 är kommunikatör för ett skogsbolag. Hon skickas till orten Djupsele i Västerbotten för att samtala (eller tala tillrätta) ortsbefolkningen, miljöaktivister och samebyn.

Dubbelporträtt (2021) av Agneta Pleijel (1940) f i Stockholm. Två giganter, Agatha Christie och Oskar Kokoschka porträtteras av en tredje gigant, tycker jag. Min första bok av Agneta Pleijel är Vindspejaren (1987) som handlar om hennes mormor och indonesiske morfar. Lord Nevermore (2005), om vänskap, manlig vänskap och om kvinnan i båda männens liv. Det är en av mina allra bästa läsupplevelser.

Men tillbaka till denna bokpärla, av ett helt annat slag. Verkligt är att Agatha Christies dotterson Michael Pritchard besöker ett galleri i London 1969, där man visar en utställning av Oskar Kokoschka. Han har en önskan att den österrikiske konstnären ska måla ett porträtt av hans mormor till hennes 80-årsdag. Och så blir det! De båda giganterna är skeptiska till detta, men allt eftersom utvecklas samtal och rentav vänskap dem emellan, som varade livet ut. Kring denna udda relation har Agneta Pleijel skapat en fri romanfantasi. Hon följer deras biografier i sin bok, men samtalet dem emellan är fiktivt. Lättläst, humoristiskt, bra flöde med korta kapitel. Extra: I Babel 29 mars handlade det om ”påskekrim” som vi tagit efter av norrmännen – och Agatha Christies dottersonson James Pritchard listade sina Christie favoriter. Lite roligt när händelser sammanfaller!

Här brusar strömmen förbi (2020) en memoarbok av Stina Ekblad (1954) i Solf, Österbotten. Skådespelare med många strängar på sin lyra, nu även författarskap. Har ni blivit kär i en bok? Det har jag – och detta är en sådan. Kärlek vid första ögonkastet – Se bara omslaget – den lilla yra flickan och den njutningsfulla mogna kvinnan. De rosa sidorna, bilderna och framför allt att läsa hennes text – är som poesi i mina öron. Om barnet, flicka, tonåringen, kvinnan, mamman, gumman! Alla åldrar har ett eget kapitel mellan de rosa sidorna. Med citat, andras och egna dikter! Så vackert – ett poetiskt försvar för poesin, musiken och vårt behov av skönhet.

Nu blir det med lite småmysigt ”påskekrim” i Agatha Christies och Maria Langs anda:

Döden tar semester (2025) av Carina Burman (1960) i Norrköping, författare och litteraturvetare, forskare vid Uppsala universitet. Visst är det ett tilltalande omslag för oss som var med på den tiden. Året är 1956. ”Florrie” Granat en bildad, språkrik och klipsk hjältinna, arbetar som deckarrecensent på en tidningsredaktion. Hon är överarbetad och behöver vila. Hennes chef beordrar vila söderut och har bokat henne på en bussresa till Rom. Vilken fantastisk framsynt chef, med tanke på tiden! Men blir det så mycket vila för henne? Allt kan hända på en bussresa med många passagerare av skiftande karaktärer och med skiftande vandel. En trevlig läs- och reseupplevelse. Författaren skapar bilder av tidsandan och de krigshärjande länderna. Vi får följa med på denna litterära, kulturella och mystiska resa i en behaglig takt och i en lättsamt och trevlig berättateknik.

I dagarna kom uppföljaren: Bitter Amore – Florry hoppar av bussresan och stannar kvar i Rom. Hon umgås mest med sin skrivmaskin och en katt, som kanske heter Bang. Allt är bara charmigt och skojigt, hela boken är som ett balsam för en nyhetsskadad själ, skriver Cecilia Hagen i Expressen. Ännu en anknytning till Frida Stéenhoff, vars syster Ellen Hagen är farmor till Cecilia Hagen, som nyligen var i Sundsvall och besökte Fridas staty!

Döden tar semester har jag skrivit tidigare om i bloggen, läs här!

Carina Burman är känd för sina historiska romaner, med fokus på kvinnors liv i olika klasser bl.a.  God Natt Madame om Anna Charlotta von Stapelmohr gift Schröderheim , som var god vän med Carl Michael Bellman på 1750-talet. Den har jag också skrivit om tidigare i bloggen läs här!

Gloria – I rasismens skugga (2024) av Elisabeth Åsbrink (1965) i Göteborg om och med Gloria Ray Karlmark (1942 Arkansas, USA) (g 1966 m svensk formgivare Krister). – Den 4 september 1957 möttes den fjortonåriga Gloria Ray av beväpnade soldater på väg till skolan i Little Rock, Arkansas, USA. Deras uppdrag var att hindra Gloria och åtta andra svarta ungdomar att ta steget in på den helvita skolan central High School.President Dwight Eisenhower satte in elittrupper för att eskortera ungdomarna, händelsen blev en världsnyhet och bricka i det kalla kriget. De nio ”The Little Rock Nine”, blev ikoner i medborgarrättsrörelsens historia, fick stå staty och utmärkelser. Men priset blev högt för ungdomarna med trakasserier, våld och dödshot.

I boken berättas också om den amerikanska rasismen och slaveriet den vuxit fram ur. Jag var 13 år när jag hörde om detta hemska på radion, så det var en stark upplevelse att träffa Gloria Ray i Söråker 2024, när hon var där med Elisabeth Åsbrink och föreläste. Att få boken signerad av henne kändes magskt.  

Godnattsagor för vakna vuxna (2024) av Stina Wollter (1964) i Sollentuna. En till stark förebild med sitt konstnärs- och författarskap. Hon är orädd och modigt ställer hon upp för och belyser kvinnors kamp med kropp och själv. Godnattsagor för vuxna är sagor med Stina Wollters rättframma och lite busiga framtoning. Välkommen att vandra in i en samtida sagoskog av berättelser.  Alla sagor inleds med en målning / teckning som antyder sagans innehåll.

T.ex. s 209) Doften –  om en stad, en gång en grön och blomstrande stad – som nu var en mycket grå och kal stad – och hur det kom sig att den åter började blomstra med människors kreativitet, passion och kunskap om det som kan förloras. Det genom en doft – Philadelphus coronarius – Schersmin!

Birgitta och Katarina (2006) av Alexandra Coelho Ahndoril (1966) i Helsingborg. Hon och maken Alexander Ahndoril, författar böcker under pseudonymen Lars Kepler. Detta är en bok hon skrev innan makarna började skriva kriminalromaner.

Heliga Birgitta levde större delen av sitt liv (1303–1373) som hustru och mor. Romanen är i första hand en berättelse om människorna bakom historieskrivningen. Den följer Birgittas väg från barndom till vuxenhet, vidare till det svenska hovet och fram till uppenbarelserna, resan till Rom och hennes långa väntan på påvens återkomst från Avignon 1377. Här finns också det smärtsamma dramat mellan Birgitta och hennes följeslagare, dottern Katarina.

Författaren har med lika stor trovärdighet skildrat den danske astronomen Tycho Brahes sista år på Ven i boken Stjärneborg.

Jag vill vara FRI, förstår du. (2024) En bok om Viola Wahlstedt av dotterdottern Malin Wahlstedt (1966). En märkvärdig kvinna, ett yvigt liv under 1900-talets första 9+ år. Egotrippad, multibegåvad skulptör som blev frilansjournalist och barnboksförfattare. Frilansande utrikeskorrespondent i Sovjet, Nazityskland och spanska inbördeskriget. Brevväxling med Astrid Lindgren. Mormor Viola var Malins stora förebild. Hon representerade äventyret, att ta ut svängarna, följa sina ingivelser och leva för passionen. Hon var begåvad men saknade tålamod, ekonomiskt sinne och ansvarskänsla.

En kvinnas värde: Lögner om kön och pengar (2025) av Katrine Kielos (1983) i Lund. Kvinnor har ett annat förhållande till pengar än män. Genom årtusenden har vi upprepat att mannen är familjens försörjare, att kvinnan tar mindre risk och förlorar sitt värde snabbare när hon åldras. V gjorde detta till sanningar som präglar även vår tid, sagor som ligger djupt gömda i vårt kollektiva ekonomiska undermedvetna. Problemet är bara att det är skitsnack! Författaren visar hur en uppsättning lögner har format kvinnors självbild vad gäller arbete och pengar, ungdom och åldrande, sex, skönhet, kärlek, risk och girighet. Framför allt är det en inbjudan att tänka om: Låt inte lögner bestämma vad du är värd! Vad är du egentligen värd?

Systrarna (2022) av Anna Jörgensdotter (1973) i Sandviken – Jag kom i kontakt med henne via Kulturföreningen Tidsspegeln 2016 då hon var i Sundsvall och föreläste om sin bok Drömmen om Ester – en poetisk romanfantasi som skildrar konstnären Ester Hennings liv och kamp för att bli erkänd i en manlig dominerad värld.  Rekommenderas också!

Men idag har jag med denna, som jag hittade på biblioteket för ett tag sedan – inte läst men bokomslaget och baksidestexten lockar: På hennes balkong samsas mynta, pioner, penséer och katter med berättelser från olika tider och platser. Här samtalar Anna med sin farmor, med Kathy Acker och vännen Adela, med Sonja Åkesson, Sara Lidman, Frida Kahlo, Molly Johnson och många fler. Dessa samtal är jag nyfiken på!

Så vill jag avsluta med en bok av en lokal författare:som till vardags är journalist på Sundsvalls Tidning.  

Tapetserarens dotter (2025) av Katarina Vikström (1962) – En samling krönikor i lokaltidningen ST, där hon till vardags är journalist. Genom hennes iakttagelser fångas både vardagslivets fallgropar och finstämda ögonblick. Som läsare kan man känna igen sig i varje ögonblick hon skildrar. Nu tillhör vi den äldsta generationen – så var finns instruktionen? kan vi fråga oss!  Varje vardagsbetraktelse avslutar Katarina med meningar som rimmar. Som en knorr att dämpa det hon just satt fingret på – fascinerande!

Här knyter jag ihop mitt bokprat om kvinnors liv och starka kvinnohistorier av kvinnor som gett avtryck och trevliga läsupplevelser – intressanta förebilder