BOKSAMTAL 3 vå 2017: ANNIE JOHN av JAMAICA KINCAID

21.03.2017 16:06
Tisdag 14 mars, vårens 3:e boksamtal samlades Barbro, Berit, Ulrika, Eveline, Gunilla, Maria, Toni, Gertrud och Kerstin (som fotar) för att prata om denna tunna (191s) men så innehållsrika roman. Annette och Inger saknades idag. Annette har textat några synpunkter och ett ORD!
      

Annie John är en berättelse om mor-dotter-symbios. En ung flickas lyckliga barndom förbytts mycket smärtsamt och abrupt av moderns, i vårt tycke, känslokalla tillvägagångssätt. Att ett barn ska frigöras och navelsträngen klippas är en sak, men här skildras ett sätt, som vi tycker är onödigt hårt. Vi har allla egna minnesbilder av frigörelsen i tonåren, dock inte så hänsynslöst. Någon uttryckte också att den tiden faktiskt närmade mor-dotter. Så fint! (Det vittnar om en mycket förstående mor, menar jag.)
Annie JohnAnnie John (1985) av   Jamaica Kincaid

Kort:  Vi tyckte alla mycket om boken. Den är berörande, finstämd, enkel och gripande. Ett intressant förord av Mats Kempe. Berättelsen väckte våra egna minnen av tonårstidens kval och även de fina stunder, som också finns på väg in i vuxenvärlden. Jag valde boken för att min nyfikenhet på författaren väcktes, när jag lyssnade på Jamaica Kincaid i Babel våren 2016. Hon pratade då om sin senaste bok Se nu då (2015). Eftersom vi bara läser böcker som kommit ut i pocket (för kostnadens skull) passade det att börja med författarens debutroman.Vi kände att vi vill läsa mer av denna författare och gärna en fortsättning av Annie John, som en del tyckte kändes ofullständig. Kanske den som kommer därefter, Lucy (1991) kan läsas som en fortsättning.  Eller kan romanen Min mor: en självbiografi (1996) belysa en del, då modern har en avgörande betydelse för Annie.

Språket (några ord): Välskriven, Lättläst, Vackert språk, Bra flyt i språket och dialogerna (s135+136),  Snyggt och propert skriven, Poetisk,

Berörande: Författaren skriver så vackert och innerligt om moderns och dotterns sinnliga relation; Annies kärlek till sin vackra mor, som hon beundrade intill avgudan; hennes (moderns) huvud såg ut att kunna sitta på en sixpence; hennes mun var så vacker att jag kunnat se på den i evighet (37). Annies berättelse om dagen vid havet (s64-67), då modern lovar att aldrig någonsin överge Annie (se s49)
Spegelbilden (s 126-126) är så tydlig in i minsta detalj: Jag stod där överraskad över min egen förändring när allt detta träffade mig och plötsligt tyckte jag så synd om mig själv att jag tnkte sätta mig ned på trottoaren och gråta och jag knde redan smaken av bitterhetens salta tårar.

Smärtsamt: då Annie känner sig olyckligare än hon trott att någon människa kunde känna sig - Hon lämnades att på egen hand försöka förstå varför allt hade blivit så förändrat, så kallt och kravfyllt från moderns sida. Från att ha varit ett mycket omhuldat och bortskämt barn, till att lämnas åt sitt "tonårsöde"
utan förklaring av modern. Vi menar att modern använde brutala metoder att förbereda Annie för vuxenlivet. Fyra faser: s45) Då modern sa till Annie att hon inte längre kunde gå klädd i samma klänningstyg som modern! - Inte bara att hon sa det utan sättet på vilket hon sa det! s47) Då modern sa att Annie inte längre fick titta i kofferten (den där alla deras gemensamma minnen fanns)! - Åter rämnade marken under mig. s48) Då modern kommit på Annie med att ljuga vad pianolärarinnan hade sagt! - Det här var något alldeles nytt - min mors rygg vändmot mig i avsky. s49) Insikten för Annie att modern övergivit henne trots att hon fanns där! - Ibland glömde vi båda bort den nya ordningen och halkade in i vårt gamla mönster. men det varade inte särskilt länge.

Från beundran till avsky, hat och död - (s120) Min mor skulle döda mig om hon fick en chans.Jag skulle döda min mor om jag bara vågade.

Tonårsrevolt: byta umgänge från den välalrtade klasskamraten Gwen (s55) - till "den rödhåriga" förbjudna flickan (s89) (den flickan minns även jag)

Stark början: Första kapitlet om Annies funderingar och nyfikenhet kring död och begravning.
Starkt kap 7: Om det långa regnet och Annies sjukdom - jmf med de "apatiska barnen" vi tyvärr ofta läser om i dagstidningarna
Starkt slut: Hur Annie, i sitt inre, går igenom hela sitt liv under sin vandring med föräldrarna från hemmet till kajen och fartyget. (s179-188)

En reflektion: Även febr.boken Mörkrets Hjärta hade sin grund i kolonialism.  + Jmf (s36 i Mörkrets Hjärta) om att berätta drömmar / minnen = Det omöjliga i att berätta minnen från barndomen utan att de "färgas" och läggs tillrätta i den vuxnes språk. Samma "collage"-berätelse som att återge en dröm.


Recensioner:
1) DN Gabriella Håkansson 2010-05-22 https://www.dn.se/dn-bok/bokrecensioner/jamaica-kincaid-annie-john/

2) Feministbiblioteket Hanna Lager 28 juli 2014 https://feministbiblioteket.se/recension-kincaid-jamaica-annie-john-1985/

3) Lektörsomdöme /Ulla Siljeholm "Annie John har självbiografiska drag. Centralt i romanen är förhållande till modern, ett tema som ofta återkommer hos Jabaica Kincaid. Barndomen är lycklig, hon och modern lever nära nog i symbios. När flickan är tio år förändras allt: modern vill att dottern ska frigöra sig vilket leder till förvirring och otrygghet. Hon är rebellisk och odlra passionerade förhållanden med väninnorna och hon mognar fortare än denns. Kincaid skildrar inträngande och känslkigt hur det känns att lämna barndomen och ta steget in i vuxenvärlden."

Jag avslutar denna gång med att länka till en kul sysselsättning - ett Annie John QUIZ: www.sparknotes.com/lit/anniejohn/quiz.html

/Eveline

 

BOKSAMTAL 3 vå 2017: ANNIE JOHN av JAMAICA KINCAID

Alex (bibliotekets) förkortningar

Datum: 21.03.2017 | Av: Eveline

R = roman
Re = reportage/reseskildring
Ns = novellsamling

Ett ORD eler en KÄNSLA som boken väckt

Datum: 21.03.2017 | Av: Läsecirkeldeltagarna

Oj här flödade förslagen:
Tonårsexplosion, Otrivsel, Berörande, Relationer, Berörande, Ambivalens, Ensamhet, Puberteten, Udda, Förvirring, Svek, Revolt, Åsidosatt , Egofixerad samt ännu ett Berörande

Ny kommentar