Två spännande litteraturpris efter varandra denna tid varje år. Först Nobelpriset och nu AGUSTPRISET

De är nominerade är!

Jag vill läsa alla innan jag har en favorit, men jag brukar känna efter hur titeln landar i mig.

Så jag vill börja med En inre angelägenhet av Kristian Fredén. 

Den titeln talar till mig!

//Eveline

Det finns lika många sätt att tolka en text som det finns läsare. Och vi som läst, tolkat och samtalat är: Elisabeth, Margareta, Gunilla, Andreas, Karin, Maria, Kerstin, Eva, Berit samt Annette, Sara, Ewa, Siv, Andrea, Inga-Lill, Gabriella, Marie och Eveline. Vi börjar med att var och en kort berättar vad som berörde extra, som sitter kvar av berättelsen om framför allt Tue i boken: 

Om någon skulle komma förbi av Thomas Korsgaard

Översättare: Helena Hansson fil.kand. i nordiska språk, litteraturvetenskap och filosofi. Hon har bl.a. översatt Toni Morrison och Elisabeth Strout.

Tue är tolv år och berättar om sin uppväxt i en fattig och trasig familj på den danska landsbygden på Jylland. Pappan är lantbrukare med hett temperament och mamman spelar nätpoker dygnet runt i ett mörkt rum, plågad av depression. Tue har två yngre syskon, Morten och Nina, som han tar ett stort ansvar för.  Gården med korna bär sig inte och skulderna växer. I den här familjen slåss man, luras och stjäl. Allt är trasigt, täckt av flott och sorg som inte kan komma ut. De vuxna saknar ett språk för sorgen.

Vad berörde extra: relationen far-son; Tues relation till mamman; Tues förtida 'vuxen'-roll; en väldigt trasig familj; brist på relationer; hjälplöshet - men processen leder ändå fram till hopp; ljuspunkten Iben blir Tues räddning; jag tänker i färg: brungrått med svarta kanter; så ont om ömhetsbetygelser att jag blir rörd när Tue ger lillasyster en kram; jisses vilken historia, men Tue tar sig an livet ändå; jag vill att någon ska se och förstå vad Tue går igenom; tuff start i livet; jag mår illa att se eländet; pappan är elak - beter sig ovuxet; pappan har inte förmågan att vara familjefar; utelåsningen berörde starkt; vet inte vad jag ska säga; Tues tankar i fösta kapitlet "om pappan dog i morgon" som en lösning ut ur eländet; mamman tar ett visst ansvar trots sin psykiska ohälsa.

Vad luktar det: otvättat, misär, hund, gödsel, dålig andedräkt, fotsvett, rökstanken i kläder och huset.

Vilka ljud hörs: den skraltiga lastbilen, hundarnas gläfs, pappans stressiga röst, mammans dataspelande, men av barnen hörs inte mycket. 

Författaren lyckas verkligen med att vi som läsare känner och hör hur eländigt familjen, särskilt barnen har det. Föräldrarna lyckas inte vara föräldrar med det ansvar som krävs. Det är sorgligt att läsa hur lite de vuxna ägnar sig åt barnens behov. Allt sker genom tillfälligheter, vilket leder till misär och fattigdom, även känslomässigt. De lever sida vid sida, men är väldigt avskilda från varandra och känslor pratar man inte om. Familjens sätt att leva blir också svårt för barnen i skol- och förskolemiljö - de är i utanförskap även där. Tue är ibland tillsammans med ett par pojkar, men upplevelserna i dom situationer är inte särskilt upplyftande. Trots allt tycker inte Tue synd om sig själv, han finner sig. Han stör i skolan, får ofta gå till rektorn för att förklara sitt beteende, men får ändå bra betyg och rekommendation att söka vidare till gymnasiet. När Tue träffar Iben, sker positiva förändringar med hans personlighet. Iben är också en "udda fågel", men klarar sig också bra. De finner varandra. Ett av få positiva delar i romanen, som visar att hopp finns. 

Mormor och farmor träffar de ibland, när något ska firas eller avhandlas. Ingen av dessa kvinnor är någon bra förebild för barnen. Mormodern ger Tue pengar varje gång de ses - mest för att reta sin man tycks det! Farmodern sprider inga vänligheter omkring sig!

Fler märkliga karaktärer: Bitten - väninna eller vad hon är till mamman. Och Bittens man! Pappans bror Chresten, som lånar dem pengar men har dolda avsikter, vill komma åt sin yngre brors gård för egen del.  

Humor: i allt elände skriver författaren in lite humor: Fast pappa är en hejare på att göra smörgåsar! s84) Långt hår kallas svenskbarr. Tue säger: jag vill under inga omständigheter se ut som en svensk. s105) Han (OP) hade alltid något i munnen. Godis, mat eller det mormor kallade för skrävel.

Språket: Korta, avhuggna meningar och kapitelslut. Den är lättläst med ett enkelt, vardagligt språk. Händelserna skiftar så abrupt så läsflödet stoppar upp, men lätt att leva sig in i berättelsen. Bra driv framåt. 

Titeln: på s91) säger OP om sitt godis i förrådet: Det är bra att ha lite grann på lager, om någon skulle komma förbi.

Omslagsbild: Tue med Ray-Ban solglasögon, som han lånat av Iben. Den övre tolkar vi som mulen på en ko.

Tidsmarkör: Handrullade cigaretter var vanligt på 90-talet. Telefonkataloger och Text-TV.

Recensioner: SR Kulturnytt/Katarina Wikars Som läsare går man in i Tues värld, känner hjälplösheten, försöken att stötta upp trasigheterna hemma. 

Kulturdelen/Isak Adolfsson: Likt en bildningsroman står Tues personliga utveckling i centrum. Pengarna är knappa och livet är rått. 

Aftonbladet/Camilla Hammarström: Korsgaard excellerar i skildringen av torftigheten. Allt uppfångat av pojkens vidöpna sinne.

DN/Maria Schottenius: Socialrealistisk i de trasiga utkanterna av den nordiska välfärden. Det hela brakar på, hialöst och brutalkomiskt. 

Vi läser/Yukiko Duke: Läsaren känner starkt med Tue och inser tacksamt att han är tillräckligt stark för att ta sig vidare i tillvaron.

Uppsala Nya Tidning: Landsbygd, fattigdom och hopplösa föräldrar. Småburlesk Emil i Lönneberga i underklassen.

Lektörsomdöme/Inger Littberger Caisou-Rousseau: Boken är löst baserad på författarens egen uppväxt. Med en varm humoristisk ton som hindrar den från att bli en eländesskildring. 

Liknande roman: Gräspojken av Christer Lundberg; Obehaget om kvällarna av Marieke Lucas Rijneveld (läst i cirkeln hö 2022). 

Avslut: Boken stämmer mycket väl in i höstens tema: livet, filosofi, människors villkor! 

Läs mer om Tue i Del 2) En dag kommer vi att skratta åt det och Del 3) Man skulle kanske ha varit där.

Som Sundsvalls Läfrämjare 2024-2025 har jag tillfrågats att hålla bokprat med litteratur om identitet, kulturmöten och uppväxt i ett samhälle med egna traditioner, inför Riksteaterns föreställning "Ummikos - om att förlora rötter och ta dem tillbaka", på Sundsvalls Teater fre 5 dec 2025 kl 19:00. en föreställning om tornedalingarnas strävan från 1940-talet fram till idag.

Bokprat plats: Digidelcenter, Sundsvalls stadsbibliotek

Dag/tid: Mån 24 nov kl 17:00-18:00

TITELFÖRSLAG:

res     Koka Björn av Mikael Niemi                    

res     Testamentet av Nina Wähä                    

res    Fjärilshjärta av Moa Backe Åstot          (12-15 år)

res    Dit vägen leder av  Rita Simu               

res   Marken av David Väyrynen                    

res    Minna kan inte sova av Mona Mörtlund    (6-9 år)

res    Vårt värde av Katarina Kieri                    

       Dansar Elias? Nej! av Katarina Kieri        (12-15 år)

res    Jag heter Beata av Katarina Kieri        (6-9 år)  

res    Hungermyren av Anna Kuru                   

När samtliga titlar är klara, som jag ska ha med i bokpratet, lägger jag in dem här :-)

Efter att ha läst två ungdomsböcker av Cecilia Ekhem, Om elden tar oss och Vasas hemlighet, som jag tyckte var mycket intressanta med sin historiska tillbakablick och faktainformation, kändes det trevligt att läsa hennes senaste bok, Lär mig säga Kalimera, en roman i feelgood-genren. 

Handling: Boken handlar om Helena, som har passerat femtio år. Hon lever ett mycket tillbakadraget liv som ensamstående, eller enastående (ett ord jag blev förtjust i)! Hennes son har flyttat en bra bit hemifrån och lever tillsammans med sin pojkvän. Mor och son har alltid haft fin kontakt, men något i deras senaste samtal blev helt fel och nu svarar inte Theo när hon ringer. Helena har varit sjukskriven på heltid för utmattningssyndrom och har arbetat deltid en tid. Chefen på skolköket, där hon arbetar har påtalat att det är dags att Helena återgår till heltid, vilket hon inte alls är redo för än, enligt henne själv. 

Helena får ett brev från Grekland. En advokat skriver att en släkting till Helena har lämnat henne ett arv i en liten by på Kreta. Efter samråd med sin bästa väninna Jasmine och trots skral ekonomi, åker Helena till Kreta för att söka upp advokaten och få veta vad hon ärv. Hennes förvåning är stor när hon ser att det är ett hus på en charmig tomt ner mot havet. Hon minns plötsligt att hon varit där en gång med sin mamma och mormor. 

Hon träffar flera trevliga och hjälpsamma personer, bl.a. konstnären Aurora, charmige Max som hjälper henne att hitta ett tillfälligt boende. Huset hon ärvt är inte i ett skick att hon kan bo där. Dessutom ska hon sälja det så fort det är möjligt och åka tillbaka hem.  

Men det förflutna besvärar henne fortfarande, kontakten  med sonen ouppklarad. Allt påverkar hennes  mående negativt. Helena behöver klara ut många delar i sitt liv, innan hon kan avgöra för framtiden.

Titeln: Lär mig säga Kalimera - Helena kan inte förmå sig att säga godmorgon på svenska -Varför? Och hur ska hon då kunna säga det på grekiska? 

Omslagsbild: tilltalande med typiskt grekiska färger, himmel och hav i blått, hus i vitt och blått och röd vallmo - en av mina två favoritblommor!

Språket: Lättläst med ett trevligt språk, anpassade dialoger och 'lagom' kapitelindelning med ett bekvämt läsflöde. Ett bra. Författaren ger en fin bild av det grekiska landskapet. Den som varit där, känner lätt igen atmosfären. 

Cecilia Ekhem har ett förflutet inom skolkök och det märks att hon lätt kan identifiera sig med sin karaktär. I en intevju har hon sagt /citat: Här är min skolköks-feelgodd, för jag tycker inte att det finns så många böcker om skolkök. Jag vill att läsaren ska känna att storköksscenerna är skrivna med kärlek till den världen. Det har varit jätteroligt att vistas i skolkök igen via skrivandet. /slut citat. 

Avslut: Boken innehåller många starka teman: psykisk ohälsa, annan sjukdom, för tidig död, missförstånd och familjehemligheter. Trots de mörka undertonerna är det en trivsam roman, där livets ljusa ändå tycks vinna. Kommer Helena att kunna säga Kalimera/Godmorgon? Läs boken!

Tema hösten 2025: Livet, filosofi, människors villkor.

Höstens första bokcirkel tar sig an en roman av en armenisk författare, som skriver på ryska och är bosatt i Tyskland. En intressant och ny bakgrund, som lockade till läsning och samtal. Vi är 22 deltagare fördelade i 2 grupper. Vi som samtalade idag var Andreas, Ellinor, Eva, Gunilla, Kerstin, Marie-Helen, Margareta, Berit (via mejl) och Annette, Ewa, Gabriella, Inga-Lill, Karin, Marie, Sara, Siv samt Eveline. Vi följer en samtalsguide, som ger samtalet en gemensam struktur. Vi börjar med att "laget runt" kort berättar vad eller vem som berörde extra under läsningen och väntar med värdeomdömen till slutet av samtalet. 

Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan

Vad berörde extra: bykänslan - överlevare; språket o symboliken; Maran; osentimentalt o nyanserat; "sicket elände", men så fin gemenskap; inte ge upp; karaktären Akop; Anatolias och Vasilijs kärlekshistoria; avkopplande / skön läsning; den självklara vänskapligheten i byn; hopp; tron på det goda / tillit; ensamhet / avskildhet; livsöden - Tigran o påfågeln; många levde i fattig misär, men var nöjda; Akop som kunde se bortom nuet, som vaktar himlen o dödsänglarna = byns kompass; främmande / osvenskt; åldrandet / gemenskapen; ryskt / enkelt liv / hjälpte varandra; Anatolias kärlek till böcker / hennes dödsförberedelser; förkärlek till "skirat smör" och "mullbärsvodka" att smörja det onda med.

Karaktärer: Anatolia, Jasaman, Ovanes, Vasilij, Akop, Vano, Valinka, Tigran, Nastasia mfl underbara karaktärer och starka personligheter. Vi uppskattar personförteckningen. Nämnas måste också byns brevbärare, telegrafist och prästen. Intressant hur efternamn bildas av att någon tidigare i släkten gjort något som utmärkte och blev ett öknamn t.ex. s119) Kudamants av orden ku dam = Jag betalar tillbaka. En annan intressant reflektion angående namn: traktens flickor brukade inte byta efternamn när de gifte sig, på det viset förblev de för alltid en del av sin släkt! Även byn är huvudkaraktär!

Handling o budskap: Här antyds mycket ur Armeniens historia genom vad som hänt tidigare släktingar. Det vimlar av "inklämda" händelser. Som en saga, en skröna. Hur det kan vara att leva i symbios med naturen. Låta livet ha sin gång och leva utan tvång! 

Miljö: En isolerad och karg bergsby med bara åldringar = 13 kvinnor och 8 män! Odlande och självförsörjande med det nödvändigaste. Med naturens krafter som spelat en avgörande roll för bergsbyns avfolkning av unga människor. Närheten till dalen, som byborna inte ville ha någon gemenskap med. Bara för det allra nödvändigaste. Inte ens när Anatolia trodde att hon skulle dö, ville hon till dalen. 

Språket: Så fint, poetiskt, känsligt, med ett pärlband av bilder och magisk realism. Välkomstmåltidens beskrivning s264); Väderbeskrivningen s259): En soluppgång s172); Gravstenarna andades av evigheten och oundgängligheten s190). 

Två nya samtalsämnen: Vad lukar det och Hur låter det i romanen? (Från samtalet i Lundströms bokradio.) Det luktar mat, granatäpplen, kryddor, mullbär. Förutom människorna, fåglarna, vindens och väderlekens ljud, är det ganska tyst. 

Tragikhumor: s162) Vanos nya skor - som han fick först efter sin död via Marjams döda svärmors begravning! s179 o 181) om Valinkas jäst, som hon kastat i avträdeshålet i marken. 

Meningar: s93) Livet förlorar verkligen sin mening i det ögonblick människan slutar att vara till nytta för sin omgivning. s144 o 151) Vano gav upp sedan han förlikat sig med det faktum, att det finns saker som inte går att förklara med vanliga ord och inte fatta med det mänskliga förståndet. s184) Varje prövning håller undan ett elände. Se det som att du köpt dig fri från något dåligt. s207) Det är väl säkert meningen och därför blir det så. Ju enklare ord desto större innebörd. 

Vackert stycke: s52) Utanför fönstret hade den sydliga natten brett ut sig, den strök över fönsterbrädet med sina blyga månstrålar, berättade genom syrsornas mjuka gnisslande om drömmarna som jorden drömde..... Anatolia låg lutad mot kuddarna och tryckte fotoalbumet med sina släktingar mot bröstet, och grät. s194) Solen hade för längesedan gått upp ... och vart och ett av träden tycktes tala sitt eget språk, till människorna. 

Påminner oss om: Mästaren Och Margarita av Michail Bulgakov; Eremiterna i Taigan: den största ensamheten av Vasilij Peskov; Och Torgny Lindgren

Recensioner: VI Läser / Yukiko Duke; Kulturbloggen.com; Lundströms Bokradio; Världslitteratur.se; Bokförlaget Tranan: Intervju med Narine Agbarjan; 

Översättning: av Lina Bysell - nyanserat, intresseväckande och mycket bildlikt.

Avslut: En förtjusande och finstämd berättelse med mystik, om att "det goda" förenar människor. Vi i cirkeln hoppas få symboliken bakom de "tre äpplen som föll" - den som såg - den som berättade - den som lyssnade, förklarad av översättaren Lina Bysell? Även förkärleken till "skirat smör", som finns på s147, 243, 265? Och om mullbärsvodka hjälper att smörja det onda med?

Rekommenderas alla med öppet hjärta och gott sinnelag - kanske särskilt de utan!

//Eveline

Till Låna & Läs-upptakten i Vängåvans Bokhandel torsdag 28 augusti 2025 valde jag 14 favoriter av årets 55 titlar. 7 kvinnliga och 7 manliga författare, engelska, danska, italienska, tysk-österrikiska, franska och svenska. Flera av mina bokval kretsar kring specifika årtal och flera rör sig kring temat om vad som formar oss i livet. Ett ämne som fascinerar! Jag har läst förlagens presentationer och några recensioner för egen inspiration. Av mina titlelval har jag hittills läst två: Det andra livet och Mjölkharen - båda fängslar med sitt intressanta och spännande innehåll. 

Bokhandeln på Foss Bridge av Sophie Austen. Det är aktuellt med en Austen! SvtPlay visar serien Miss Austen. På bio har filmen Jane Austen förstörde mitt liv precis haft premiär. Sophie Austen följer i sin namnes fotspår. De är inte släkt enligt Google men rör sig i samma litterära genre. 1880-talets England med familjesvek, romantik och hemligheter. Om Evelyn - fadern har spelat bort familjens förmögenhet och hon måste arbeta för att försörja sig och föräldrarna. Om William som återvänder till York , efter att ha försökt sig på att skriva i London. Båda söker arbete i den gamla bokhandeln. De blir rivaler och bokhandlare Howie låter dom tävla om platsen. Också ett anställningsförfarande! På den tiden var yrkesarbete förbehållet männen, men detta är ju fiktion.

Herr Saitos ambulerande biograf av Annette Bjergfeldt Jag blev till på ett dansgolv i Buenos Aires 1927 ! Romanen beskrivs som magisk, förtrollande och hjärtevärmande. Om att hitta familj på oväntade platser. Den är full av "bilder, saker och lukter" och jämförs med författare som John Irving och Gabriel Garcia Marquez, för sin unika berättarstil. Om tonårsmamman Fabiola och henns egensinniga dotter Lita, som måste lämna Buenos Aires och hamnar på en liten vindpinad ö i kanadensiska New Foundland, i stället för London. Om hur de möter kärlek och ovänskaper i en atmosfär av Tango och film. Varje år kommer Herr Saitos ambulerande biograf till ön, med rörliga bilder från hela världen och Litas öde kommer att förändras helt. 

Författaren har i intervju berättat hur viktigt det är att förmedla värme och hopp med ljus och styrka. Fint!

Brevbäraren i Lizzanello av Francesca Giannone - Om att återvända och bymentalitet gentemot inflyttare. 1934 flyttade Carlo och hans fru Anna tillbaks till Carlos hemby, den lilla byn Lizzanello i södra Italien. Anna söker och blir Lizzanellos första kvinnliga brevbärare, till de traditionstyngda bybornas förfäran. Hon läser upp breven för de som inte kan läsa och hjälper till att skriva deras svar. Därigenom får hon veta mer om människornas liv i byn, än de flesta - men hon vet inte allt! Författaren har inspirerats av sin gammelmormor. En berörande historia om könsroller, förlorade chanser och vikten av familjeband. 

Boken är vinnare av italienska bokhandlarnas pris. 

Kvinnorna på Weyward Cottage av Emilia Hart Romanen spänner om fem århundraden. Tre årtal och tre kvinnor, Alta 1619, Violet 1942 och Kate 2019. Jag kan inte motstå en historisk roman om kvinnors underordning och utsatthet, men också styrka och kampvilja. Författaren jämför häxprocesserna i Pendle/England 1612, med ökningen i världen av våld mot kvinnor under covid-19-nedstängningen. Hon menar att de två händelserna verkar vara fruktansvärt sammankopplade! HUR vill jag veta? En roman om en hemlighet

Ljusspel av Daniel Kehlmann - En bok för den filmintresserade. Den handlar om den legendariske stumfilmsregissören, österrikaren Wilhelm Pabst. Han regisserade bl.a. Den glädjelösa gatan 1925 med Greta Garbo. Pabst reser till Hollywood på 1930-talet, men det går inte så bra för honom där. Han återvänder till Österrike 1939, dagen innan ´fällan slår igen' - andra världskriget bryter ut och gränserna stängs. För den store regissören väntar en djävulsdans i händerna på Goebbels och det nazistiska propagandaministeriet. Pabst blir medlöpare, vilket inte är annat än futtig fåfänga, menar Kehlmann. Boken handlar om dominans, underkastelse och förlorade filmrullar samt språkets och sanningens kollaps. Frågan är här: Handlar romanen om nazismen 1930-40 eller om vår egen tid?

Jag har tidigare läst Världens mått av författaren. Om två unga tyska män som i slutet av 1700-talet börjar mäta världen - en ute i världen och en hemma vid skrivpulpeten. Jag gillar Kehlmanns sinne för situationskomik som plötsligt slår över i bitande tragik. 

Namnen av Florence Knapp Kan ditt namn bestämma ditt öde? Vem skulle du vara om du fått ett annat namn? Frågor som väckte min nyfikenhet och jag tänker: Hur mycket avgör namnen vid vissa tillfällen? Året är 1987. Gordon och hans hustru Cora ska döpa sin nyfödde son. Gordon vill att sonen ska döpas efter honom, helt enligt familjetraditionen. Vanligt i många kulturer. Men Cora tänker: Vad blir sonen för människa om han får sin papas namn? Skulle han bli en annan person om han fick ett annat? Att gå emot Gordons önskan kommer att få konsekvenser, så hur gör hon? En berättelse om hur det skulle gå om pojken heter Bear, Julian eller Gordon. Tre namn som kan ge tre olika versioner av ett liv. 

Det fick mig att undra över mitt namn och liv. Min storasyster valde mitt namn Eveline, fast mor först tänkte döpa mig till Elisabet. Hade jag haft ett annnorlunda liv om jag hetat Elisabet?

Monas ögon av Thomas Schlesser. Konsthistorikern får här sitt genombrott som romanförfattare. En dag förlorar tioåriga Mona tillfälligt synen och läkarna lyckas inte ställa diagnos. Kommer det att hända igen? Kommer hon att bli blind? Monas morfar bestämmer sig för att ge den lilla flickan en chans att upptäcka världens skönhet innan det är för sent. Under ett års tid tar han med Mona till de stora museerna i Paris och visar henne konsthistoriens största mästerverk. Bokens omslagsbild Flicka med pärlörhänge (1665) av Johannes Vermeer, är en av de största. En roman om kärleken till konsten och om konsten att leva. Bonus: I boken finns färgbiler på de 52 konstverken, som Mona och hennes morfar tittar på i romanen. Boken är tillägnad "Världens alla far och morföräldrar" läste jag - FINT!

Översättare är Cecilia Franklin. Jag vill gärna lyfta fram översättarnas roll. De har en betydande roll i en romans möjlihet att nå läsare utanför originalspråket. Cecilia Franklin nominerades till Årets översättning 2024 av boken Fördolt är minnt av människan, också från franska av Mohamed Mbougar Sarr, senegalesisk författare. Boken var med i 2023 års Låna&Läs. 

Exit Nils av Peter Magnusson (exit betyder utgång/sorti/men också farväl). Vi får läsa och se vilket som passar bäst här? Berättelsen väcker frågan: Vad är du beredd att göra för 42 miljoner kronor? Den mediokre finansmannen Nils får plösligt sparken från det fondbolag han varit med och byggt upp. Hans sambo Yasmine tar det med ro - pengar spelar ingen roll för henne, så länge de har varandra. Men för Nils, som allid haft högtflygande drömmar, är katastrofen ett faktum. Hur löser han detta dilemma? Jo, paret lär känna en förvirad dam på 91 år, som bor i en stor jugendvilla i området. Hon behöver hjälp med att betala räkningar på daton och då paret hjälper henne, ser de att hon har 42 miljoner på kontot. De vill hon donera till en nazistorganisation! Då får Nils idén hur han kanske äntligen kan få allt han drömt om.

Författaren låter läsaren följa Nils sluttande plan mot framgång - eller undergång? Jag har inte läst boken, men "lätt förtjänta pengar" brukar inte vara varken bestående eller märtfritt. Vi får se!

17 juni av Alex Schulman. Den handlar om Vidar, som blivit avstängd från sin lärartjänst efter en våldsam incident å skolan. Han mår psykiskt dåligt av detta och av att vara hemma. Vidar hittar ett telefonnummer till familjens gamla sommartorp. Han slår numret och - hans pappa svarar, pappan som är död sedan länge. Här börjar Vidars tidsresa bakåt. 

Författaren låter alltså Vidar ringa till en dag i sin barndom. Varför den 17 juni, en dag han inte riktigt minns ens, men som tydligen haft en djup påverkan på hans liv. Han ringer om och om igen. Pappan och även lillasystern svarar, men Vidar själv säger inget. Han hör sin mamma i bakgrunden. Så svarar även Vidar som liten pojke! Vidar i nutid frågar hur pojken Vidar i dåtid mår? Får frågan ett svar? Medan dagen 17 juni 1986 i Vidars barndom långsamt blir tydlig - dras snaran i nutid åt för honom. Incidenten i skolan leder till brottsutredning. Vad finns det för samband?

Ja, vad säger en sådan historia? Vad vill författaren väcka i mig som läsare? Är det en spänningsroman? Mer troligt att vi rör oss i ett psykologiskt fält - om barns förmåga att stänga obehag ute. Kan vi bearbeta känslomässiga behov som vi inte fick tillgodosetta i barndomen, genom att kontakta oss själva som barn? En BOKCIRKELBOK - mycket att diskutera!

Miraklernas höst av Michael Vallinder Boken följer syskonen Margareta och Evert under en blygrå dag i oktober 1953. Margareta sitter på en färja på väg till Polen, med en stark längtan efter ett liv bortom det triviala. Evert, han lever i skogen och i musiken. Berättelsen utspelar sig i ett litet samhälle. Syskonen har sina drömmar, men i verkligheten brottas de med inre konfliker och yttre omständigheter. Om längtan efter kärlek och frihet och vägran att bli något de inte är, samtidigt som livet går åt motsatt håll. Författaren utforskar livets komplexitet genom en stark familjeberättelse i 1950-talets Sverige. 

En intressant efterkrigsskildring och början på en frihetstid, där allt ter sig möjligt. Men inte för alla!

Det andra livet av Daniel Alfredsson Året är 1982. Titeln och året väcker tankar om dramatik. Men bibliotekarien Helenas liv är knappast dramatiskt. Villa i Norra Ängby, gift med Lasse, som arbetar med försäkringar. Två barn. Ett normalt stillsamt familjeliv. En dag ringer telefonen. Ingen svarar. Detta upprepas och när det ringer för tredje gången, förändras Helenas liv. Hon kastas abrupt tillbaka till 1970-talet, då hon inte levde ett stillsamt familjeliv utan var uppgiftslämnare åt DDR - spion - av ungdomlig idealism och oföstånd. Efter en personlig tragedi, lyckades Vanja (Helenas täcknamn) avsluta sitt uppdrag. Nu 1982, tvingas hon tillbaka till Det andra livet. En tydlig titel och omslagsbild med den 'röda stjärnan' i fönstret. 

En sovjetisk ubåt har upptäckts långt inne i Stockholms skärgård. En spionroman med verklighetsbakgrund i Karlskronas skärgård 1982, som jag själv minns skrämmande. Under kalla krigets tid! Vi får följa Helena/Vanja under en mycket dramatisk och nervkittlande vecka. hur en alldeles vanlig människa plötsligt dras in i storpolitik. 

Daniel Alfredsson känner vi till från många fantastiska filmer, nu debuterar han som författare och det bådar gott!

Mjölkharen av Tina Norin (Mjölkharen är ett 'dragväsen' i folktron - nu finns ett uttryck att "mjölka" någon på pengar :-) Handling: Mjölkharen heter en tavla av Astrid Sterner, en berömd "konstnärinna" i början av 1900 talet. Tavlan försvinner spårlöst 1978 under en märklig konstkupp från Göteborgs konstmuseum. 40 år senare, gräver Astrid Sterners barnbarn Vendela och Johan i det förflutna - de hittar brev och en dagbok, som ger dem en ny bild av deras omtalade mormor. Astrid och henns väninna Viola lever konstnärsliv i 1910 talets Paris. De studerar för Matisse, besöker Gertrude Steins salong och ser hennes konstsamling, bor i dragiga vindskupor, kastar sig från famn till famn - Ja, LEVER LIVET, som dock får kastastrofala följder. Syskonen upptäcker att den försvunna tavlan bara är topen av ett isberg. Här finns komplicerade härvor av lögner och förvecklingar. En historisk spänningsroman om många av livets ingredienser, familjehemligheter, vänskap, svek, sorg och om att hävda sin rätt. En fängslande debutroman. 

Major Virvelvind av Nina Wähä Boken kommer ut den 11 sept. Här försöker Nina Wähä få svar på den stora frågan: Varför blir man den man blir? Många vill hävda att det är våra föräldrars närvaro eller bristen på den, som formar våra liv. Andra tänker sig mer att vi föds med en förutbestämd uppsättning möjligheter. Kan vi i så fall förändra vårt öde eller är vi slag under det? 

Också en tankeväckande BOKCIRKELBOK med mycket att samtala kring! (se titeln 17 juni)

Musan av Mats Strandberg Från skrivkramp till skräck! Författare med skrivkramp låter intresant men jag vet att Mats Strandberg gärna kombinerar sina romaner med skräck - så jag är tveksam men ändå nyfiken. I intervjun med honom i Babel såg jag att handlingen utspelar sig i Ängelsberg/Västmandland, en miljö jag känner igen från min uppväxt. 

Det är en anledning till att jag ändå försöker mig på den.

Jag hoppas mina tips inspirerar!

//Eveline

Mjölkharen av Tina Norin (Mjölkharen är ett 'dragväsen' i folktron (bjäran) - nu finns ett uttryck att "mjölka" någon på pengar :-) 

Upptakten till idén om Mjölkharen berättar författaren om här, som debuterar med denna bok.

Handling: Mjölkharen heter en tavla av Astrid Sterner, en berömd "konstnärinna" i början av 1900 talet. Tavlan försvinner spårlöst 1978 under en märklig konstkupp från Göteborgs konstmuseum. 40 år senare, gräver Astrid Sterners barnbarn Vendela och Johan i det förflutna - de hittar brev och en dagbok, som ger dem en ny bild av deras omtalade mormor. Astrid och hennes väninna Viola lever konstnärsliv i 1910 talets Paris. De studerar för Matisse, besöker Gertrude Steins salong och ser hennes konstsamling, bor i dragiga vindskupor, kastar sig från famn till famn - Ja, LEVER LIVET, som dock får katastrofala följder. 

Syskonen upptäcker att den försvunna tavlan bara är toppen av ett isberg. Här finns komplicerade härvor av lögner och förvecklingar. Enligt förlagets beskrivning är det en historisk spänningsroman om många av livets ingredienser, familjehemligheter, vänskap, svek, sorg och om att hävda sin rätt. En fängslande debutroman. 

Författaren har en berättarförmåga som driver handlingen framåt och håller mitt intresse vid liv. Redan i inledningen avslöjas att karaktären tänker på hämnd, hämnd, hämnd. Intressant med beskrivningen av den tidens "hospitalisering" och hur de inlagda patienterna behandlades. De metoder som användes känns fruktansvärt omänskliga, rent av grymma. 

Romanen är lättläst, med ett flöde och bra språk och avpassade kapitel. 

//Eveline

Dagen för mitt bokprat på Klampenborgs Naturreservat kom med sol och värme. Härlig busstur till Kvissleby, där jag hämtades upp med bil av arrangören. Så trevligt det var att göra ett bokprat i en fantastisk naturmiljö. En läsfrämjare i Sundsvall får så här trevliga uppdrag - jag har fått flera under 2024-2025. Att läsa och prata böcker, är en passion för mig. Och så länge jag tycker det är roligare att säga JA än NEJ, så fortsätter jag. Jag tänke först att jag ine läst så mycket med fokus på natur, men när jag började välja titlar märkte jag att de flesta har inslag av naturmiljöer. Så det blev mitt tema denna dag. Följande åtta titlar valde jag och de kommer jag att beskriva allt eftersom: Skogen:I folktro, sägner och sagor av Tora Wall, Arvejord av Maria Turtschaninoff, Naturens hemliga historia av Saskia Gwinn, Din vilja sitter i skogen av Mattias Timander, Äventyrsveckan av Sofia Nordin, Absint;historien om en blåmes av Niklas Rådström, Drömmen om ett träd av Maja Lunde, Sommarboken av Tove Jansson.

På Klampenborgs hemsida läste jag att ön ursprungligen kallats Dårholmen, från något dialektalt ord eller möjligen från ordet "Bedåra", för att den var så vacker. Berggrunden - skogen - Fågellivet är tre huvudområden på Klampenborg. 

1)  Skogen; I folktro, sägner och sagor (2024) av Tora Wall, folklorist, författare. Boken belyser skogen i svensk folktro, om seder och bruk, mystik och realism. Människans förhållande till traditionella muntliga berättelser från många delar i vårt land, t.ex. från Njurunda (s71) och Stöde (s87). Boken är rikt illustrerad, indelad i åtta kapitel, kopplade till varandra, men kan läsas fristående. 

Fokus ligger på det gamla bondesamhället, med folktro om mytiskt och magiskt: världsrädet Yggdrasil, läkande träd och växter, väsen som både hotar och hjälper. I sagor finns Robin Hood, Hans och Greta mfl. I fantasy: Sagan om Ringen, Ronja Röverdotter mm. 

Tora Wall avslutar sin bok med orden: Skogen förknippas med hopp och tröst. Det är fint - en fantstisk bok öerhuvudtaget!

2) Arvejord (2022) av Maria Turtschaninoff. Boken har sin början i 1600-talet med soldaten Mats Mattsson Rask. Han har efter avtjänad krigstjänst fått ett torp av kronan. Läsaren får följa hans dagliga slit på gården Nevabacka och de många efterföljande familjernas och öden under 400 år framåt. Med nödår, rysshärjnngar, jordbruksskiften, vetenskapliga upptäckter, kyrkoreformer och industrialisering. Genom hela berättelsen löper en röd tråd med människans ansvar över den jord hon brukar. Men människorna är inte de egentliga huvudkaraktärerna, även om de är någ så intgressanta. Det är platsen, landskapet, gården, mossen och skogen. 

3) Naturens hemliga historia av Saskia Gwin

..forts följer..