Som den "språknörd" jag ibland känner mig som,  tycker jag att språket influeras för mycket av andra språk, mestadels från engelskan. Jag vill inte att flera ord i en svensk mening innehåller rena engelska ord. Svenska språket är ett vackert och blommande språk, med många nyanser och synonymer, som är roligt att lära sig att använda rätt. Språket förenklas i en snabbare och snabbare takt och jag vill ibland stoppa den utvecklingen - eller avvecklingen av språket som jag brukar kalla det.

När jag nu läste boken "Den liderliga häxan" se här av Åsa Bergenheim, är jag ändå glad åt den utveckling av svenska språket som skett under årtusenden: 

sid 59 ur Kristofers landslag 1442: "Förgör man manne eller konu, kona konu eller manne, meth truldom, swa athhon eller han faar Dödh aff, miste liiff siit fore tolka gerning; man scal staegla oc konu brenna, oc witi thet met heredznempd som för aer sagt".

sid 108 ur Magia Incantatrix 1632: "Såleds kunna quinno personer, när de haffwa ondt aff sin månadz siuka, och see nyficta i speglar, dem skada, så at glaset blifver broket." "Dessutom blieffwe ock så aff samma blod miölck, hvilken genom wissa ådrår, er vid Gudz förodnade förer till bröstet."

sid 126 ur Trolldomskommissionen 1669: "Emot kättia och olofflige luster brukar man som en diversion amores licitos, c jugia non prohobia (förbjuden kärlek), och där jämpte om någon congresses cum Daemonijs bewij skiedd wara, att dän straffas med elden. Män alla barnen som witna till 30 a 40 tillijka, tillstå sig hafwa hafft sammanlag med Sathan och fött barn, hwad dom skall här fällas?"

sid 145 ur  Den liderliga häxan  2021: Människorna i det tidigmoderna Sverige levde i en värld som var fylld av gåtfulla och övernaturliga väsen och krafter. En del goda, andra ondskefulla. Det gällde att navigera i spänningsfältet mellan Gud och Satan."

Helt klart föredrar jag 2021 års formuleringssätt!

//Eveline

Biblioteket i Kvissleby, Sundsvall anordnade en författarföreläsning online via Teams tisdag 27 april. Åsa Bergenheim, professor emerita vid Umeå Universitet "sätter Ångermanlands häxprocesser i nyttt ljus - kvinnan är djävulens offer. Bibliotekarien informerade att boken ingår i #garanteratbraböcker - Kulturrådets nya läsfrämjande satsning, som innebär att man lyfter de litteraturstödda böckerna på biblioteken runt om i Sverige. 

Den liderliga häxan    av Åsa Bergenheim

Författaren inleder med att ur sin bok beskriva häxprocessernas ursprung. Citerar bokens baksidestext: I Sverige avrättades ca 400 personer för trolldom under perioden 1492-1704. I konsten framträder allt med en fasansfullt tydlighet, nakna kroppar i orgiastiska ceremonier, håriga djävlar vilt kopulerande med kvinnor och förvridna smärtfyllda ansikten i flammande bål. I rättsdokument från tiden berättas detaljerat om tortyr och förnedring i pinokamrarna, ofta med tydligt sexuella inslag. Nakenhet, orgier, sadism - sexualiteten var av stor betydelse. 

Å.B. har gått igenom rannsakningsprotokoll från 1600-talet och skildrar hur kvinnan - svag, oren och liderlig - blev ett enkelt mål för djävulen, som sades överföra den ondskefulla kraften till henne genom sexuellt umgänge. Författaren ger en gedigen och lättöverskådlig bild av kvinnans utsatthet, av dåtidens  rättsväsende och inställning till kön, makt och sexualitet. 

I flera länder i Europa grundade sig häxprocesserna på religionen och "rädslan för kvinnors styrka". Från början var katolska kyrkan drivande men i slutet fanns de största häxprocesserna och häxbränningarna i protestantiska länder. I Sverige finns även den starkt utbredda folktron, trolldomen som grogrund.

Omslagsbild: på s87 finns en målning "Häxa rider baklänges på en get" av Albrecht Dürer, 1500-tal. Allt i samband med häxprocesserna skildrades med så mycket perversitet som möjligt.

Åsa Bergenheims föreläsning var mycket intressant och boken är en fängslande skildring av häxprocesserna i Sverige ur ett forskarperspektiv. 

Romaner att läsa i ämnet:  Vägen mot Bålberget av Therése Söderlind samt Oväsen i Älvdalen av Annika Anderbark  - se också Bokens Afton

Avslut: Att kvinnors underordning, förminskning, sexualitet, objektifiering får fortsätta att prägla kvinnors värde och rätt i vårt samhälle idag år 2021 är en skam för hela mänskligheten.

//Eveline

Vi läser en extra bok under maj månad i år. Corona-pandemin begränsar oss fortfarande i andra evenemang, men då hinner vi läsa mer. Vi tar en till digital träff tisdag 25 maj kl 16:00.

//Eveline

Vi som träffades online till vårens 4:e cirkelbok var Anette M, Margareta J, Gunilla Ö, Barbro P, Kerstin S och Eveline S. Berit J, Annette S-G och Toni O har mejlat sina tankar. Angelina A från Folkuniversitetet skötte det tekniska. Dagens författare är vårens tredje debutant i den skönlitterära genren. 

Moa Gammel Ginsburgs bok  2021      Hjalmar Söderbergs drama 1906

Moa Gammel Ginsburg        Hjalmar Söderberg

Moa GG har skrivit en parafrasering eller kanske mer en pendang till Hjalmar S:s drama - en intressant och tankeväckande omskrivning av temat: makt, underordning och könsroller. Moa GG börjar sin bok med: Till Märta Abenius och alla andra stumma musor, som tyst förpassats till historien. Hjalmar S börjar med: Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet.

Vad/vem som berörde extra under läsningen? AM) Jag greps av det sorgliga i berättelsen, utsattheten, ytligheten, objektifieringen och sonens död. MJ) Ja och Gertrud var ensam om allt - kärleksrelationerna som inte fungerade, övergivenhetskänsla och att inte "vara hemma". GÖ) En enda lång trist värld, ett objekt, bara vara vacker och rik räknas, berördes illa. BP) En oerhört dyster skildring av utsatthet och tristess - bara utseende, ålder, makt och pengar betyder något. KS) En synnerligen deprimerande bok. Jag har jämfört med Hjalmar S:s bok och intrigen är väldigt lik, dock upplever jag MGG:s mer olustig, beräknande och helt enkelt förskräcklig. BJ) Det är förvånansvärt hur det som skrevs 1906 är så likartat med 2020 om hur manligt och kvinnligt hanteras. Männen skapar sig ära och berömmelse på kvinnans bekostnad. AS-G) Jag har svårt att förstå Gertrud - hon gör sig själv tlll ett offer - låter sig utnyttjas. Jag fattar henne inte - varför hon låter sig behandlas så. TO) En svår och sorglig bok. Beskrivningen av mode- och skådespelarbranschen gav mig en olustkänsla. Dyster med vidriga sexscener! Var finns passionen och drömmarna? ES) Berördes av att världen ff är så utpräglat marginaliserad. Att kvinnan ff tillåter sig att vara så objektifierad - bli så passiviserad - hur makt korrumperar - männens ryggdunkningar till nackdel för kvinnan. Att skönhet, begär och ålder betyder mer och personliga egenskaper mindre. Det berör mig så illa att kvinnans livsprojekt är hur hon ser ut - att detta förstärks istället för att skifta fokus till människans inre känslor och tankar. 

Huvudperson: Gertrud - en kvinna i yttre och inre exil. Bipersoner Gabriel, Gustav och Erwin med karaktär av huvudperson i respektive relation med Gertrud.

Budskapet menar vi är: MJ)lita bara på dig själv. KS) Att Gertrud ändå går till slut s 271-275 och tänker framåt på det som bara är mitt! AM) Att makt och pengar korrumperar - även passionens makt. GÖ) Konkurrensen är stenhård - i yrkesrollen är du värdelös och gammal vid 40? MJ) Skilda världar. KS) Belysa vad skillnaden manligt/kvinnligt kan bero på. BJ) Relationer Manligt/Kvinnligt - Kvinnan godtrogen, mannen som inte begriper el tror att de har rätt. AS-G) Att synliggöra! Att kvinnan låter sig utnyttjas beror på hennes egenskaper och inte på branschen. Du kan utnyttjas i alla branscher. TO) Att påvisa att det inte skett något positivt på över 100 år vad gäller utnytjandet av kvinnors utseendefixering. ES) Klassiskt drama i nutid. Förminskandet av kvinnor fortsätter. Om att hitta sin identitet. Kvinnors frihet/ofrihet i den skapande konsten.

Vi menar att människan borde kommit längre, sträva efter djupare livskvalitet. Men också att IT-världen, digitala medier, filmer och polariseringen efter makt och pengar är starka motvikter till själslig balans. 

Vi frågar: Vart tar människovärdet vägen? Är det männen eller kvinnan som är de/den starkare? Männen som utåt är starka men söker bekräftelse. Eller Gertrud, som analyserar, står ut, finner sig, men tar sig igenom och ut till slut?

Vi jämför 1906 med 2021: spännande med omskrivningar - visar tidlösheten även om den är åt fel håll - ger ändå nya vinklingar och synsätt. 1906 var vinklingen mer Gertrud, som stod på sig mot de tre männen; 2021 är det faktiskt tvärtom - i slutet gör de tre männen gemensam sak mot Gertrud! Men det är iaf hon som går mot nya mål - får insikt hoppas vi! En annan slutsats är att vi 2021 ff i stor utsträckning befäster det offentliga åt männen och det familjära åt kvinnan. Men vi ser också att även männen är låsta i sina könsroller pga de strukturer som gäller i samhället. T.ex. Erwin Jones som svart skådespelare kämpar från ett underläge mot vita manliga kollegor. 

Tid & Miljö: Nutid - prestationsmiljö. Utemiljön en stenöken - storstadsmiljö - blåst - inga årstider i Los Angeles. 

Språk: Lättläst, tydligt, välskrivet språk. Bra komposition mellan dialoger och övrig text. Korta kapitel driver läsaren framåt. Jag-berättare. Förmedlar känsla utan att vara känslosamt.

Titel: Gertrud ÄR boken och representerar kvinnor med alla namn. Även i Hjalmar S:s drama känns titeln rätt. 

Omslagsbild: 1) Inbunden/med ansiktet i skikt = ser vi som de olika ansikten Gertrud "bär" beroende på situationen. Gäller alla människor. 2) Pocket/en stege ner i poolen = kan belysa lyxtillvaron men också symboliskt - ett handtag att hålla sig i?

Speciella rader: s35)om hemlängtan i en blomsteraffär Det luktar som Sverige i juni ;  s73)Livet blir rättvist först när det inte är det. s163)Om mäns latenta aggressivitet. s177-181)Naket, rått och starkt. 226)Horace-citat? Den som hatar lyx hatar också sex. s238)Verklig lycka är det som inte känns alls, när du inte önskar dig något annat än det du redan har och inte drömmer om något som inte finns. s258)Man kan hitta ledtrådar till det man vill ska vara sant om man letar tillräcklit länge. 

Om uttrycket "plus en": AS-G) behöver inte tolkas nedvärderande. En sådan presentation förpliktigar inte en speciell persons närvaro utan kan betyda att huvudpersonen kommer med flera "plus en".

Några ljusglimtar: s97-101) beskrivningen av kräftskivan; s?)när G tyckte sig se en bit natur, som påminde om Sverige och när hon åt ett äpple som påminde om Ingrid Marie.

ORD som sammanfattar berättelsen: sökande, utbytbar, sorg, objektifierad

Teatertips: Sveriges Radio Dramaklassiker från 1954 

Lästips av MJ) Karolina Ramqvists Flickvännen

Övrigt: Bure Holmbäck har skrivit förordet i 2012 års utgåva av Hjalmar S:s drama. Mycket intressant tolkning. Vi får veta att förlagan till Gertrud är Maria von Platen, som HS hade ett komplicerat förhållande till. Den plågsamma och ovärdiga avslutningen på denna förbindelse är numera kartlagd av forskningen. Samtidigt hade hustrun Märta f. Abenius upptäckt förhållandet, vilket medförde att också äktenskapet, som redan var olyckligt, kraschade. Resten är en annan historia som vi kan läsa i boken Märta och Hjalmar Söderberg:en äktenskapskatastrof, av Johan Cullberg och Björn Sahlin.

Lektörsomdöme av Marianne Berglund/utdrag: Handling i korthet om kvinnans problematiska självbild i en utpräglad manlig värld och hennes ambivalenta känslor för tre män, som låter henne spela olika roller i deras liv. En hemlighetsfull tragedi i det förgångna antyds och avslöjas. Vardgsnära och sakligt språk. Boken är uppbyggd enligt Hollywoodfilmens mönster där huvudkaraktären drabbas av bakslag, övervinner dessa och vinner insikt. Miljön känns autentisk och levande. Karakärerna är överlag diffusa, bortsett från huvudersonen. 

Recensioner: Sveriges Radio Kulturnytt 22.09.2020

Rekommendera boken: Ja absolut läsvärd för alla med intresse för dessa eviga könsrollsfrågor.

//

Möter berättelsen mitt liv: Några gånger har jag i arbetslivet tydligt upplevt undanträngning p.g.a. kön, underordning och även objektifiering från manliga/kvinnliga chefer, kollegor samt även i privatlivet. Så här i eftertanke, ser jag mer än när jag var mitt i livet. Det har också stärkt mig och gett mig insikter.

//Eveline

Vi var 6 personer som träffades digitalt måndagen den 12 april och hälsades välkomna av bokhandlare Lennart Bergström. Kvällens samtalsledare var jag, Eveline Santner och boken vi läst var den lokala författarens debut som skönlitterär berättare. Petter Österlund har tidigare gett ut en biografi om skådespelerskan Ingrid Bergman samt en rad böcker och skrifter om fotografi och konst, bl.a. monografin över Emil Heilborns fotografier.

I bloggen finns ett sammandrag om Lenins Guld - från ett tidigare bokcirkelsamtal läs här

Romanen utspelar sig fritt i tid och rum med hela 1900-talet som fond. Årtionden flimrar förbi från 1917-1938-1970-1990-2018. Fotografen Anders Kävström från Sundsvall dras med hull och hår in i en hisnande berättelse, som har sin upprinnelse i Lenins tågresa genom Sverige till Petersburg och den revolution som han hade planerat. Det hela blir till en vildsint och omtumlande resa runt om i Europa och inom huvudkaraktären själv.

Så vad sa vi i VLS om denna berättelse? Och vad vill författaren med denna skröna tillika politiska thriller, där vem som helst kan visa sig vara din fiende eller vän? Jo, helt enkelt att underhålla!

Några röster: Förväntade mer historia och var oförberedd på att det är en actionskröna, men blev intresserad och tyckte om den. Så bra med persongalleriet i slutet av boken, annars hade det varit svårt att hänga med alla karaktärerna. Den svenska och ryska historien är intressant skildrat och faktabaserat. Att berättelsen bygger på en sann historia invävd i en thrillerskröna är spännande. Rolig att läsa, den är skriven med schwung och kraft i berättelsen. Fina miljöskildringar från Sundsvall och Medelpad. Interiörskildringarna från tunnelbanestationerna i Moskva visar att författaren besitter detaljkunskap, som ger must och färg till historien. En bok i feelgoodanda fast med thirillerstuk. 

Vi pratade också om agentnätverk, angiverisystem, avlyssning, "sovande projektiler" som bevakade Anders (den gode) under hela berättelsen för att i slutet bara släppa honom och låta Jack (den onde) irra omkring i Hälsingeskogen, som en annan tok och leta efter guldet? Trovärdigt? Nej, men detta är en skröna! 

Mindre trovärdigt är också det fantastiska sammanträffandet, att två människor strålar samman i tid och rum mitt i Moskva  från helt skilda håll och med mördare i hälarna. Och sedan helt snabbt och enkelt ta sig vidare till Petersburg och Helsingfors och "hamna" hemma i Sundsvall hur lätt som helst. Ja, även här - detta är en skröna!

Intressanta partier om fotografer och fotohistoria lyste lite extra, men dessa fakta kändes inte riktigt relevanta i berättelsens framfart.

Språket och kompositionen: Här tyckte vi att det fanns mycket att önska. Hela första delen bygger upp spänningen, men den byter form någonstans i mitten, då går det för fort och mycket ska med. Mycket betyder inte att det gör berättelsen mer spännande. Det blir svårt att hålla tråden. Den tappar därför på slutet. Boken hade mått bra av mer korrekturläsning för ordval samt mer redigering för språkrytm och komposition. 

Avslut: En bok som några i VLS läste till slut bara för att delta i samtalet.

//Eveline

Jag läser inte ofta spänningsromaner, men ser gärna spänning på film eller TV-serie. Mitt temperament eller brist på tålamod kräver, att få veta hur det går helst samma dag. Andra genrer kan jag gärna analysera och reflektera på över längre tid. Nu har jag dock läst Dragoner, en spänningsroman på 373 sidor, som är den första fristående delen av författaren Gertrud Hellbrands nya serie, Östgötasviten.

   Dragoner     av         Gertrud Hellbrand

Bakgrund: En psykologisk roman om hästar, tävlingar, kärlek, svek, svartsjuka, ond bråd död, relationer och familjeband - starka och svaga. Allt utspelar sig i en lantlig miljö i byn Hedsbro, Östergötland. Mira Westman är i 30-års åldern, bosatt i Malmö och för tillfället tjänstledig för att skriva. Hon får veta att hennes morfar Tord Westman dött genom en olyckshändelse. Han sägs ha ramlat i sitt berusade tillstånd, slagit sig illa i huvudet och avlidit. Samtidigt försvinner Miras yngre syssling Ville och hon börjar misstänka att allt inte är som det ska i hennes barndomsby. 

I byn finns Miras ungdomskärlek Adam kvar, vars yngre bror alltid varit en källa till förtret och mobbat Ville hårt under skolåren. Ville arbetade på hästgården, granne med Miras morfar, när han försvann. Grannarna Jerry och Patrik samt Patriks mor Nanna har behov av ökade betesmarker för sina hästar. De försöker få köpa mark av Miras morfar, vars ägor går ända ner till sjön. Men Tord Westman är inte alls intresserad av att sälja och det blir mycket spänt mellan grannarna. 

Mira har mörka stråk i sitt liv. I tonåren var hon med om en bilolycka, där hennes mor dog. Modern och hon hade grälat och inte hunnit försonas, vilket fortfarande påverkar Mira negativt. Vad beror den svala relationen med fadern på, som jag förstår uppstod efter olyckan för 15 år sedan. Och så är det detta med ungdomskärleken Adam?

Handling: På första sidan drar Gertrud Hellbrand in läsaren i ett fasansfullt händelseförlopp. En inledning som kramar om hjärtat. För att på nästa sida helt skifta miljö. Här får en hästmänniska (vilket jag inte är, men tycker det är fantastiskt ståtliga djur) sitt lystmäte och kan njuta av texten i hästmiljö.  Innan tempot på nytt dras upp på de följande sidorna. Mystiken tätnar och kretsar kring granngården samt Adam och hans bror Henning. 

Mira stannar kvar i morfaderns hus och försöker söka sanningen om hans död och Villes försvinnande. 

Karaktärer: Författaren har valt att indela boken i karaktärerna, vilket jag tycker passar här. Romanen handlar mycket om de enskilda personligheterna. Då är det intressant att även följa dem en och en i händelserna, vilket driver mig som läsare framåt i berättelsen.

Språk: Boken är lättläst. Ett enkelt okomplicerat språk, med en rytm som känns perfekt för storyn. Fina skildringar av landsbygdsmiljö. Kapitlen är varierat korta och lite längre. En bladvändare, där jag trots den spännande historien, ändå kunde vila i läsningen och reflektera kring personligheterna. 

Titel: Dragoner  = franska för "drake" ett inslag i berättelsen. Kuriosa: Sundsvall kallas drakarns stad och har haft ett basketlag som hette  Sundsvalls Dragons 

Omslag: återger innehållet med hästmulen och den spegelblanka sjön.

Möter berättelsen mitt liv? Ja, här i form av de mänskliga relationerna, beteenden och svårigheten att acceptera och försonas med oförrätter, som vi alla ställs inför under livets gång. Eller var det min koppling till Drakarnas Stad som väckte min nyfkenhet? Tja, vem vet?

//Eveline

Vängåvans Litterära Sällskap i Sundsvall välkomnades av bokhandlare Lennart Bergström till samtal måndagen den 29 mars om Amerikansk Jord (American Dirt) av Jeanine Cummins. Vi var 9 medlemmar och kvällens moderator  Caroline Nilsson  Carolines Bokhylla  inledde med Detta är en viktig bok, som symboliserar något större! Och frågar: Hur har berättelsen landat hos er? 

 Amerikansk jord   av   Jeanine Cummins

Översättare: Molle Kanmert Sjölander

Baksidestext: Acapulco Mexiko: Medan Lydia och hennes åttaårige son gömmer sig i badrummet blir hennes man och ytterligare femton familjemedlemmar mördade i trädgården. Som hämnd för ett avslöjande reportage vill ledaren för knarkkartellen Los Jardineros utplåna inte bara Lydias journalistmake utan hela hans familj. En gång var ledaren en omtyckt kund i Lydias bokhandel. Nu är han en hänsynslös mördare. Lydia och sonen Luca flyr med buss, tåg (La Bestia) och till fots genom öknen, innan de kommer till USA. På vägen möter de medmänsklighet men också livshotande faror tillsammans med andra migranter från flera latinamerikanska länder. 

Om författaren och kritikerna: J.C. blev först hyllad för romanen och sedan ifrågasatt. Det ansågs som problem att en vit författare berättar en marginaliserad grupps historia, i detta fall latinamerikanares, utan egen koppling till migration. Läs Anders Larssons recensions i Kapprakt. J.Cummins har under 5 års researcharbete också jobbat som volontär och intervjuat aktivister, som hjälper migranter under den strapatsrika resan med bl.a. vattendunkar längs flyktvägen. Det har varit en frän debatt kring författarens intention, om kulturell appropiering (att inte visa tillräcklig respekt för minoritetskulturen). Själv säger J.C.  att boken är skriven i "underhållande syfte"!

Bokens budskap: Styrkan att hålla ut. Vem som helst kan bli migrant, de är som alla andra, människor med enormt varierande erfarenheter och sociekonomisk bakgrund. De kan utsätts för fasansfulla övergrepp, men också möta barmhärtighet och hjälp. Jobbigt att läsa om att tvingas på flykt p.g.a. kartellens omänskliga verksamhet. En starkt berörande andlöst spännande berättelse med avstamp i en verklighet vi inte kan föreställa oss. Författaren vill utmana stereotypen av en migrant. Mor-son-relation - så fängslande och berörande beskriven.

Karaktärerna: En blandning av behagliga och obehagliga karaktärer, som väcker både ömhet och avsky. Några karaktärer skulle vi velat veta mer om, t.ex. Marisol. Hur karaktärerna påverkades av dessa 18 dagars helvetesresa. Systrarnas karaktärer så ömsint berättade. Och Beto, född och uppvuxen på en dompe = soptipp. Hjärtat blöder för många av karaktärerna. 

Vackra och starka partier: Författarens förmåga att beskriva miljöer: I öknen sid?).Himlen är nyskurad och knallblå efter regnet.  454)Lydia förnimmer den perfekta stunden i öknen. Hur färgerna prålar, den glittrande grå asfalten, den värkande röda jorden. Bländande purpur, gult, orange, rosa och blått. Hon ser de fulländade färgerna, starka och klara, som plymer i en huvudprydnad. Känslor: Luca prövar tyst att upprepa sin pappas namn och korsa sig, men namnets former är för oläkta än, för vassa. Munnen översvämmas av sorg och han måste gömma sitt ansikte. Andas i armveckens mörka vrå. Tänka på något annat - Norges huvdstad heter ..... Lydia: om  någon stal skorna för henne skulle hon ge upp. Det vore så totalt förnedrande. Sexton döda anhöriga kan hon överleva, bara hon inte behöver gå med nakna fötter inför världens ögon.  Lydia hade förväntat sig att övergången från Mexico till USA skulle vara något stort. Att den skulle ske i ett visst ögonblick, att hon fysiskt skulle känna mer efter arton dagars och tvåtusenfemhundra kilometers fasor. Lydias skuldkänslor: Lydia ber för sig själv, ber om nåd, för allt hon mist, för alla fel hon gjort, för att hon överlevde när alla andra dog, för sin pojke och deras förkrympta liv. 

Intressant: Coyoten Juan Pedros tankar om planering av flyktrutt och tid, denna hans sista, innan han lägger av för ett normalt liv i Mexico med sin flickvän. Geografiskt: Intressant att följa resan på kartan - från Acapulco, Mexico City, Arivaca, Hermosillo, Ciudad Juárez, Santa Ana, Los Janos och Nogales i Mexico via Sonoraöknen och Coloradofloden till USA och Tucson, Phoenix  mfl städer. 

Titel och omslag: Amerikansk Jord heter American Dirt i original? Fåglarna på omslaget förklarar J.S. med att de är fångna i burar av tråd såsom Lydia känner sig fången i sin kamp för att bli fri!

Rekommendera boken: Ja absolut, för insikten om migrantens vedermödor och fasor = Varje gång människan slås ner - reser hon sig!

Andra titlar med temat migration: Exit Väst av Moshin Hamid; Biodlaren från Aleppo av Christy Lefteri;

Var möter berättelse mitt liv? Som flykting från Sudetenland i forna Tjeckoslovakien till Österrike och som migrant till Sverige.

//Eveline

Vid vårens 3:e digitala träff deltog Anette M, Barbro P, Gunilla Ö, Kerstin S och Eveline S. Annette S och Margareta, Berit J och Toni O har lämnat sina synpunkter via telefon och mejl. Aktuell författare är skönlitterär debutant från Sundsvall. Här kommer ett sammandrag av vårt samtal!

Lenins Guld    av    Petter Österlund    

Val av bok till vårens tema En Nobelpristagare och 3 debutanter: Lördag 7 november 2020 läste jag en intressant artikel/recension i Sundsvalls Tidning av kulturredaktör Susanne Holmlund. Artiklar skrivna av henne är för övrigt alltid intressanta, sakliga och innehållsrika. Så även denna och den gjorde mig nyfiken på både bok och författare. Författaren säger i en intervju på Sundsvalls Deckarfestival att romanen är en äventyrsbok, en pojkdröm i jämförelse med Skattkammarön - Indiana Jones - Da Vincikoden. Om en ung man, som blir man och med många historier i berättelsen. Lyssna på intervjun här:

Fiktig fotograf söker efter Lenins guld, är rubriken i artikeln. Den beskriver innehållet som en "skönlitterär skröna", där jakten på guldet går genom Moskva, Eisenach, Paris samt Sundsvall, som Bergsåker och Järkvissle. Lenin satt i Schweiz då februarirevolutionen genomfördes i Ryssland. Lenin ville hem och efter en överenskommelse med den tyske kejaren kunde Lenin med följe lämna Berlin för vidare färd via Sverige. I utbyte skulle Lenin se till att det blev fred på östfronten. Ryktet säger att Lenin fick med sig guld av tyska staten för att hålla sitt löfte. Sedan skulle Lenin genomföra sin oktoberrevolution 1917. Ja, så ungefär börjar denna äventyrsthriller om en skattjakt. Enligt författaren är boken "kontrafaktisk" (enl.wikipedia: historiebeskrivning som försöker beskriva hur det kunde ha gått om en viss händelse inte inträffat eller slutat på annat sätt). 

Någon/något som berörde särskilt: AM)Inga starka känslor men läste med ett småleende - TO)En härlig skröna - KS)En uppiggande spänningsroman - GÖ)Fartfylldheten - MJ/ES)Det historiska tidsperspektivet - AS)Hela första delen byggde upp spänningen (tyvärr höll det inte hela vägen) - TO)Utbildning till spioner (hjärntvätt) att redan som barn lämna sina familjer berör - BJ)Mycket intressant historia finns inbakat - ES)Uttrycket Vem bevakar bevakarna?

Huvudkaraktär: Anders och Jack som representerar det goda och det onda! Guldet och Lenin som är upphovet till handlingen. Finze som styr och ställer under flera decennium. Persongalleriet längst bak i boken uppskattas. 

Handling/Budskap: Författaren vill underhålla. En allvetande berättare lotsar läsaren genom denna fartfyllda "thrillerskröna" med nedslag i verkligheten och intressant historisk bakgrund. Vi får en hel del historiebeskrivning och det finns mycket mer att lära, genom att googla. Belyser konsekvensen av hjärntvätt och diktatur samt hur massan följer en stark personlighet vid dåliga tider. En trovärdig research. Tåghistorien är häftig, i stil med Indiana Jones. Jämför med 100-åringen. Önskades mer fördjupning av personporträtt, bl.a. Ninas bakgrund. En spännande plot (intrig) som landade platt! 

Tid och miljö: Spänner från 1917-1938-1970-1990-2018. Kan kännas frustrerande med de snabba tidsväxlingarna och många årtal att hålla reda på. Intressant hur Sverige beskrivs från ett tågfönster 1917: glest befolkat - gott om plats - rika naturtillgångar - fattigdomen i detta lilla stora land långt upp i norr. Miljöbeskrivnigarna i Moskva, Paris, EIsenbach och Sundsvall är intressanta inslag, positiva och igenkännande. Det är gott om bra naturskildringar kring Indalsälven och nyttan människorna haft av den (s38-39).  

Språket: Lättläst, lite ojämn, enkelt och naivt ibland. En del missar i korrekturläsningen (som förklaras av författaren i intervjun ovan). 

Titel & Omslagsbild: En myt och skattjakt lockar läsare. Baksidestexten väcker intresset, som dessvärre inte uppehölls hela vägen. Snygg bild och färgsättnng av loket refererar till "det plomberade tåget 1917".

Fler synpunker: Ett spännande men spretigt förstlingsverk. Storyn hade vunnit på att smalna av och inte "gapa över så mycket". Författaren knyter ihop det bra men slutet går för fort. Kul med skatten i Kårböle, Hälsingland! Ett gott slut (fastän orealistiskt) men det behövs i Corona-tider. 54)61)68)Beskrivningen av svensken som lite lätt ovetande, naiv, blåögd, svagsint - en perfekt person att använda sig av. (Min not: Var det en allmän uppfattning av svenskar i Sovjet?)

Några meningar: 50)Samtidigt kom hans ungdom på besök. 62)Om du vill gömma en höna, gör det i ett hönshus. 134)En massmördares sista vila och de mördades efterlevande sörjer honom. 142)Det dubbla kösystemet: i kö för att peka på varan - i kö för att betala o få kvitto - i kö för att byta kivttot mot varan! 143)Några yngre pojkar, taniga som kvistar i skogen, trippade....226)Man vet aldrig vem som bevakar bevakarna. 

Tänkvärt om taxichaufförer: 188)Vart han än kom så var taxichauffören från ett annat håll.

Vackert stycke: Jo, det finns ett, Maria och Anders relation.

Humor:162)Bredvid ljusen i en kyrka stod det i god nyrysk kapitalistisk anda: Ljus köpta i en annan kyrka gäller inte här!

Var möter berättelsen mitt liv? s41) glassen "Puckstång" - en sån där glass med foliepapper som nästan var omöjlig att skala av. Jag minns än idag hur det ilade i tänderna om jag misslyckats med att få bort hela papperet!

Andra sidans sköna diva 

Petter Österlund har tidigare skrivit en finstämd biografi om delar i Ingrid Bergmans liv under några år på 1940-talet i Stöde, en tätort i Sundsvalls Kommun. Bl.a. om hennes och Aron Petter Lindströms bröllop - boken heter: Andra sidans sköna diva, som jag också rekommenderar att läsa. Samt foto- och konstböcker.

//Eveline

Stadsbiblioteket i Sundsvall bjöd genom Kerstin Carlsson och Andreas Ingnell in till författarföreläsning online via Teams onsdag 17 mars. Det blev ett mycket intressant samtal med Elina Anna Labba om hennes roman, som blev vinnare av Augustpriset 2020 för årets svenska fackbok. 

Herrarna satte oss hit   av Elin Anna Labba

Kerstin Carlsson hälsade oss 25 deltagare välkommen och Andreas Ignell samtalade med Elin Anna Labba efter hennes föreläsning av boken.  

Elin Anna Labba berättade tydligt och ödmjukt om grunden för berättelsen - samernas bagrund. Hon har under en lång tid sakta närmat sig sitt ursprung. Genom att varsamt intervjua de få, som fortfarande lever, har historien långsamt kommit ifatt nutid. Betydelsen av att själva få berätta om tvångsförflyttningen, om at bli lyssnad till, om att synliggöras. Om egna upplevelser, erfarenheter och de konsekvenser tvångsförflyttningen medförde för de drabbade och deras familjer i generationer framåt.

Budskap: Att synliggöra de nationella minoriteterna. Hur delar av vår gemensamma historia påverkat oss på olika sätt. Hur det ger ringar på vattnet för alla minoriteter i världen. 

 Scen Sundsvall arrangerade hö 2019 och vå 2020 en bokklubb kring teaterföreställningar. Nu vå 2021 var det aktuellt med det klassiska dramat Medea av Euripides och jag tillfrågades och tackade ja till att leda samtalet. Nio medlemmar hade anmält sig och vid vårt första möte tisdag 16 febr deltog fem. Träffen genomfördes digitalt via plattformen Zoom. Vi bekantade oss med varandra och upplägget. Planeringen var att läsa texten, samtala den 9/3, se föreställningen tillsammans den 14/3 och avsluta i ett Efter-teater-samtal på kansliet den 16/3. Som så mycket annat i Corona-tid gick det inte att fysiskt genomföra varken samtalen eller föreställningen.

Men vi har på SVT:s Öppet Arkiv kunnat se en film från 1963 i regi av Keve Hjelm med Margaretha Krook som Medea, Ove Tjernberg som Jason och Holger Löwenadler som kung Kreon.

Vi som träffades digitalt den 9/3 och samtalade om dramat Medea var Anneli Z, Marianne SG, Pia F, Viktoria H och Eveline S. Medea spelades första gången år 431fKr av Euripides, en av de stora tragediförfattarna. 

Översättningen är av Jan Stolpe och Agneta Pleijel från 1995 med nytt förord av Jan Stolpe 2012. Vilket tidsperspektiv! 

Medea         av           Euripides

Vi började samtala kring förordet av Jan Stolpe, som ger läsaren en viktig information om Euripides i sin samtid, om hans person och samtliga verk. Av 80 dramer finns idag 18 bevarade. Medea är antikens starkaste kvinnoporträtt, troligen den mest spelade. Hur många gånger dramat har framförts på teater är nog oräkneliga, men det har filmatiserats 19 gånger mellan åren 1963-2008 och är det första feministiska dramat. Han är också den som infört det erotiska temat i dramat. Euripides har, som ingen av de andra stora antika tragediförfattarna, behandlat människosjälens innersta. Han hade blick för att kvinnor är särskilt utsatta när det sker förändringar i familj och samhälle. Vi slås av hur lite som egentligen har förändrats för kvinnors liv och leverne, om man ser till tidsperspektivet 430fKr -- nu 2021. 

Vad berörde mest:Medeas raseri över Jasons svek! Hon som har satsat allt och kapat alla förtöjningar bakåt till sin släkt och vänner. Hon har t.o.m. dödat för Jasons skull och följt med honom till Korint, där hon är en utlänning. Nu blir hon sviken av Jason och kastas ut i total ensamhet. Hon har ingen asyl (s30), inget beskydd. Men att gå så långt, att döda sina barn, det är en fasansfull lösning! Även om vi kan förstå Medeas vrede över Jasons svek och att barnen kan komma att bli lidande för hennes handling (att döda brud och brudens far), är Medeas val fruktansvärt. Vi jämförde med fruktansvärda brott som sker idag, där en förälder känner sig så starkt sviken, att de mest avskyvärda handlingar kan ses som en lösning. Vi menar nog att Medeas val och agerande inte tilltalar oss i vår samtid.Var en sådan skymf så outhärdlig i Medeas och Jasons samtid, att tanken på barnamord för att hämnas vore en lindring? Ser vi på det utifrån, kunde hon väl bara ha släppt taget! Fast vi vet att barn används som redskap i tvister mellan föräldrarna. 

Huvudtema: svek, svartsjuka, makt, maktlöshet, eviga könsroller

Vi tyckte mycket om Kören, som har en moralisk, medlande, dämpande och psykologisk roll. Jag tänker på Väninnekören i Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande. Kanske en inspiration från Euripides? 

Språket: bokens text känns modernare än filmen. 

Ur texten: s21) Amman: Måtte jag åldras lugnt och i ansråklöshet, Man ska helst leva i måtta, det är bäst för oss dödliga, sägs det; s28) Medea: Kärlek!För mänskan är den ett förbannat ont. s54 o 60) Medea:De måste dö, och eftersom de måste dö ska jag som fött dem döda dem.  s62) Kören: Å, hur mycket ont har inte kvinnors bädd gett mänskor och ändlös sorg. 

Omslagsbild: Rankan på omslagets fram och baksida är en gregisk bård och kallas Meander (ornament) efter den slingrande floden Menderes i västra Turkiet, antikens Maiandros (latin Maender).

Om Musikteatern i regi av Sunil Munshi med musik av Ebbot Lundberg. Lisa Lindén, dramaturg, har låtit mig läsa igenom manuset vilket blev en mycket intressant jämförelse med bok o film. I bok och film är dramats huvudtema att Jason överger Medea, vilket utlöser en försmådd kvinnas vrede. I musikteaterns version vill Medea rädda sina barn från Jasons övergepp! Att han försmår Medea är av underordnad betydelse här.

Riksteatern planerar att genomföra turnén hösten 2022. Scen Sundsvall och vi hoppas att den då kommer till Sundsvall. Vi vill gärna följa upp samtalet med att se musikteatern tillsammans och diskutera bok-film-teater under ett Efter-teater-samtal fysiskt på Scen Sundsvalls kansli. 

Avslut: Att läsa ett teaterstycke med monologer, dialoger och körpartier i syfte att samtala om innehållet var en spännande utmaning. Att sedan jämföra bok+film med en nyskriven musikteater höjer definitivt utmaningen ytterligare en dimension!

Jag lovar att jag ska bevaka detta och återkoppla till deltagarna i bokklubben!

//Eveline